B. LOGGBOKEN
Haj !
Vattnet är mörkt och sikten ganska dålig. Vi har varit nere nästan 45 minuter och när jag tittar på manometern inser jag att luften inte räcker mer än några minuter till, innan vi måste gå upp. Jag gör mej beredd att påbörja uppstigning när jag plötsligt får syn på en stor mörk skugga under mej...jag kollar efter Fredrik och han har också fått syn på den. Hajen är mycket grov och betydligt större än jag föreställt mej. Den svänger runt och vi sjunker ner för att komma närmare, samtidigt justerar jag upp ISO på kameran. Det är mörkt och jag vet att tiden är på väg att rinna ut. Jag får till två bilder innan den majestätiska hajen försvinner ner i djupet och vi tvingas avbryta dyket. Jösses, vi har just mött vår första Sixgill shark!
Vi är extatiska när vi kommer upp i båten men bilderna är tyvärr inte mycket att ha. Mörka, grumliga och hajen är tydligt på väg bort. De andra dykarna är också uppspelta för de har också sett den. Kathy, som driver dykcentret, har sett många "sixgills" och när jag påtalar hur stor den var säger hon att det var en liten! Bara en "tonåring" på ca 2 m. Hon har en snutt grumlig video och då jag envisas med att hajen vi såg var betydligt större än 2 m börjar vi jämföra vårt bildmaterial under kvällen. Trots den dåliga kvaliten kan vi se vissa märken på hajarna och inser att vi mött två olika individer. Sixgill sharks kan bli ca 4,5 m långa och den vi såg kan ha varit närmare 4 m.
Sixgill sharks lever egentligen på djupare vatten, men kommer upp grundare under vissa perioder och man kan då ha tur att få se dem. Tur, ja det är det, för arten är ovanlig och ses inte alls lika ofta längre. Vi har tur en gång till. Nästa morgon, bara några minuter efter vi kommit i vattnet, dyker det upp en haj. Den kommer glidande genom vattnet och jag lyfter kameran. Hajen ändrar inte riktning utan simmar rakt mot mej. Jag hinner ta tre bilder innan den viker av och simmar förbi. Den var då så nära att den nästan snuddade i kameran! Vilket möte!
Mindre än den vi såg i går men ändå en praktfull Sixgill shark. Vi det här laget har de andra dykarna också fått syn på den och trots att det är fem personer i vattnet (tre med kameror) väljer den att göra ett par svängar till mellan oss. Jag låter de två andra få möjlighet att ta några bilder och njuter bara av att se den glida förbi.
Det här är bara ett exempel på vad vattnen runt Vancouver Island kan bjuda på...
Hälsningar Lena
Ken //
Hajen är visserligen rätt stor men dess dagliga bytesdjur är betydligt mindre än dykare. Man ska naturligtvis ha respekt för dem, men de är inte direkt farliga och så vitt jag vet har någon människa aldrig blivit attackerad av en sixgill.
Hälsningar Lena
hajar överlag har fått dåligt rykte pga av film och media. Det behövs inga burar för att möta dessa djur, utom möjligen vissa arter. Naturfotografer sitter i skraltiga gömslen och fotograferar björn, varg etc.... men inte isbjörn. De flesta vet att just isbjörn är farlig och att man inte rör sej i områden med isbjörn utan att vara beväpnad (och vapenkunnig). Likaså känner jag inför vithaj. Då skulle jag nog föredra en bur, men de flesta andra hajar får man nog betrakta som en ynnest att få se på nära håll.
Hälsningar Lena
Ha det gött.
Kram Irene
läs gärna mitt svar till Mikael ovan. Hajar har fått dåligt rykte fast majoriteten av världens hajarter inte är det minsta farliga för människor. Det är ganska ovanligt att se haj när man dyker, även om man är i hajrika vatten. Hajar slaktas obarmhärtigt och det är närmast en ynnest att få möta dem i vattnet. Jag förstår om det är svårt att föreställa sej för en icke dykare, men jämför med att sitta i ett gömsle och spana på björn (fast hajarna kommer ibland mycket närmare).
Hälsningar Lena
Ha en bra söndag
Lena