B. LOGGBOKEN

En blog om undervattensfoto i första hand, men livet pågår ju även mellan dyken...

Ringvägen runt på Island

Island, väg nr 1, är en ringväg på ca 130 mil som går runt hela ön. När det är barmark går det utmärkt att ta sej runt på stora delar av Island med bil. Vissa platser kräver fyrhjulsdrift och högre frigång, men längs ringvägen och många andra mindre vägar fungerar vilken bil som helst. Det finns däremot inga tåg. Island har ingen järnväg. Bilderna i detta inlägg har väg 1 som gemensam nämnare och är tagna vid eller på vägen. 

Ringvägen är ganska smal och saknar helt vägren dvs det är oftast mycket svår att stanna, vilket man gärna vill då naturen överraskar hela tiden. Det finns rastplatser och längs vissa delar av östra sidan är det bitvis gott om dem. Det är oftast bara en plätt vid vägen, om man har tur finns ett bord, aldrig någon toalett och väldigt sällan en sopkorg. Vi hade oftast egen lunch för det är mycket enklare än att försöka hitta någonstans att äta.

 Det här är Islands just nu vanligaste hyrbil om man vill in på platser där vägen är av lägre standard, en vit fyrhjulsdriven Dacia. Om det är skyltat att vägen kräver 4x4 gör den det, samt viss erfarenhet bakom ratten. Någonstans längs den vägen kommer man att stöta på mycket kraftig lutning, riktigt knölig väg och/eller vatten som ska korsas.  

I detta inlägg kör vi dock vidare på ettan. Vi startade på ringvägen i Selfoss på södra Island och körde längs östkusten. Vi passerade mäktiga vattenfall, glaciärer etc men det får komma i senare inlägg. Bara att titta på naturen längs vägen var en upplevelse. Landskapet format av lava kan se väldigt olika ut och här passerade vi genom ett område där lavastenen var täckt med mossa. 

Det var eländigt svårt att hitta någonstans att stanna. Till slut blev det tvärnit på en privat väg, dessutom på "fel sida", men det var inte så mycket trafik. En annan vit Dacia följde snart vårt exempel. Vi passerade stora områden med de mjuka mossiga högarna, som inte liknade något vi sett förut.

Ganska abrupt försvann mossan och vi befann oss i ett landskap som var nästan helt svart. Det här är vid en större bro (tvåfilig dvs det gick att mötas på bron) och det gick att stanna före bron. 

Det här är ett panorama av fem bilder. Platsen var nästan apokalyptisk. Island har stora områden arktisk öken där nederbörden är låg och det finns väldig lite liv. 

Jag blev fascinerad av den här platsen. Den vidsträckta ödsligheten går inte riktigt att få fram på bild. Det är nog därför jag bjuder på tre bilder :-) Notera att bilen till höger har ljuset på. Det är lag på Island, tack och lov. 

Vi lämnar ökenområdet och fortsätter norrut på östkusten. Här lyckades vi stanna vid ett "äventyrsföretag". Vi började närma oss glaciärer och då kan man sälja extra kryddade upplevelser. Eftersom vi har upplevt glaciärer på mycket nära håll på andra ställen kände vi inte något behov av att paddla kajak eller klättra på is denna gång. Några bilder av naturen från parkeringen fick de dock bjuda på.

Europas största glaciär täcker ca 8% av Islands area och vi stannade givetvis. Jag kommer att visa bilder från den glaciärdel som vi upplevde som mest givande. Det var inte på denna plats. Det här är bron över  Jökulsarlon, där vattnet strömmar ut från Vatnajökullglaciären. Ettan går över bron och vi körde av här av två anledningar. Det fanns toaletter och jag ville absolut ut på Diamantstranden (kommer senare).  

Vi fortsatte norrut och ettan viker så småningom av från kusten. Nu är vi på norra Island och vi kom upp i ett område med mer berg. Det låg snö kvar på en del ställen. Här rann det vatten precis vid vägen och det gick att stanna.

Jag bjuder därför på ett vattenfall, det 139 m höga Rjúkandafoss, som ligger precis vid väg ett. Vi behövde verkligen en bensträckare och det var en rejäl uppförsbacke till denna del av fallet. 

Nu har vi lämnat det sista områdena som lockar mest turister och det är ganska glest med trafik.

Det här är väldigt vanligt på Island, även på väg nr 1 är de flesta broar enfiliga, dvs man får vara beredd på att stanna, vänta och köra när det är ledigt. Här pågick dessutom ett vägarbete så vi blev stående i ca en halvtimme. Vi befinner oss nu i ytterligare ett ökenområde med mest lavasten och väldigt lite växtlighet.

Det är fascinerande strukturer och storslaget på sitt sätt, även om det kanske inte är så vackert. Det som känns underligt är att bara några kilometer från denna plats ligger Europas till volymen största vattenfall, Dettifoss (kommer kanske senare). 

Det här är ettan några kilometer utanför Myvatn på norra Island. Här pyser det och bubblar ordentligt. Luften är mättad av svaveldofter och färgerna har ändrats dramatiskt.

Bakom kullarna ligger Myvatn där vi stannade två nätter innan vi fortsatte vidare mot Holar. 

Vi har passerat Akureyri och kommit in i ett område med mer berg, snö och det är kallt (2-3 grader). Notera att snöpinnarna är högre än på någon annan bild. Här blir det mycket snö och vägarna stängs ofta av på vintern. Vi lämnade ettan för att köra längre norrut till Holar, där vi skulle besöka universitetet och dess hästar, det kommer garanterat i en annan blogg. 

Därefter var det bara att köra ner till Reykjavik som återstod för oss, ca fyra timmar från Holar. Jag är övertygad om att västra sidan med dess fjordar har fina ställen, men det ingick inte i denna resa. De sista fyra timmarna på ettan dominerades av regn, kraftigt och ihållande. Därför är det här sista bilden från ringvägen på Island för denna gång.

Hej så länge,

Lena

PS. Från första januari 2026 införde Island en ny vägskatt på ca 60 öre/km. Vi bokade vår bil i september 2025 och blev rätt överrumplade när de började prata om denna extra avgift när vi hämtade ut bilen, som ju hade obegränsad körsträcka. Den gäller dock för alla bilister, inte bara turister.

Inlagt 2026-06-10 17:18 | Läst 259 ggr. | Permalink
Kargt och intressant, det liknar inget landskap jag sett tidigare!
Väntar med spänning på fler bilder!
Hälsn Anne-Sophie
Svar från Lena Holm 2026-06-11 18:32

Tack Anne-Sophie,
landskapet varierar väldigt men sammantaget är det nog ganska kargt och det finns väldigt lite träd. Det kommer mer.
Hälsningar Lena
men åh. oj, oj. usch och fy och bläh. jag måste övertyga mig själv om det, annars blir jag ju superavis, juh. 😅 igen, dessutom!
Svar från Lena Holm 2026-06-11 18:35

Tack Malinka,
det var ju också kallt och ibland blåsigt dessutom. Vi gick för långt ut på en strand och fick vatten i kängorna, många tunga uppförsbackar och ljust dygnet runt. Om det hjälper lite... :-)
Hälsningar Lena
pisces 2026-06-11 22:03

haha, ja, lite hjälper det faktiskt. 😅
Intressant att få följa med på denna resa. Många fina bilder, särskilt vattenfallet och naturen på slutet av rundan. Såg kraftledningar, antar att de har ”gratis” fjärrvärme från marken men elen är det från vindkraft eller någon annan källa
Svar från Lena Holm 2026-06-11 18:39

Tack Peter,
elförsörjningen är till största delen från vattenkraft (70%) och resten utvinner man ur marken. Det finns fem stora geotermiska kraftverk och vi såg ett av dem. Naturen är otroligt vacker på vissa ställen men det var nog snarast det riktigt karga som gjorde mej mest fascinerad. Det ser man inte på bild så ofta heller.
Hälsningar Lena
Fint att få "följa med " på din resa! Häftigt land på många sätt, landskap, geografi, historia.

Vägskatten. Jag kollade på isländska skatteverket. Den träffar i stort sett alla motordrivna fordon (även eldrivna)-. Lite oklart vad som gäller gammeldags motorsvaga mopeder och jag hittade inget om elsparkcyklar. Man kan förstå att det är svårt att få ihop ekonomin kring vägar med få invånare på stor yta. Ringvägen ser ju mycket väl underhållen ut även om den är smal, saknar stannplatser och har enkelriktade broar.

Jag var på Island, bara Reykjavik, för typ 25 år sen och minns ständiga jordskalv och att allt var jättedyrt. Bra mat, meddelsamma och intressanta människor, dom visste vilken man i Eddan dom härstammade från.
Svar från Lena Holm 2026-06-11 18:43

Tack Måns,
det är ett mycket häftigt land med stora vidder där det är väldigt lite liv. Ringvägen var i bra skick men vi åkte på en del andra vägar som hade mått bra av underhåll. Vi upplevde inga jordskalv men det pågår ju ständigt aktivitet under marken i detta land. Priserna på mat i affären var ungefär som hemma eller något dyrare. Restaurangbesök likaså. Boende var däremot mycket dyrt och rummen ofta små, fast det fanns ju gott om varmvatten :-)
Hälsningar Lena
Roligt att se dina bilder som känns väldigt isländska. Det är 56 år sedan jag var på Island och mycket har hänt sedan dess. Då fanns ingen ringväg och färd mellan Akureyri och Reykjavik gjordes med Landrover och betydligt längre tid. Dina bilder väcker många minnen. Bland annat ett besök i Siglufjörður som är värt en berättelse i sig. Tråkigt nog har jag inte ett enda fotografi kvar från resan. Några teckningar från Reykjavik är vad som återstår.
/Gunnar S
Svar från Lena Holm 2026-06-11 18:50

Tack Gunnar,
jag kan tänka mej att det är stor skillnad 70-talet och att det var betydligt svårare att resa där då. Det rullade många Landrover nu också, samt Toyota Landcruiser. De fanns förstås också att hyra men var i dyraste laget tyckte vi. Synd att du inte har några bilder kvar. Ingen av de numera mest kända motiven i Reykjavik fanns då, även om det förstås finns en hel del äldre träbyggnader kvar och antagligen annat som vi inte hann se.
Hälsningar Lena
Spännande att få följa med på din resa, särskilt för någon som jag som aldrig har besökt Island. I det här inlägget tycker jag att det svarta ökenlandskapet i bild 6-8 (speciellt bild 7) är extra fascinerande. Ungefär så tänker jag mig att det kan se ut efter ett tredje världskrig med atomvapen, samtidigt som jag kan uppleva bilderna som paradoxalt vackra. Intressant att jämföra med dina bilder från Death Valley i Kalifornien tidigare i år, det svarta landskapet utstrålar nästan ännu mera "död".
Ser fram mot fortsättningen...
Hälsningar Sven
Svar från Lena Holm 2026-06-11 18:52

Tack Sven,
intressant med din jämförelse med Death Valley för det var flera gånger som jag blickade ut över landskapet och fick samma känsla som där. Det var verkligen öde och väldigt mörkt på sina ställen, men samtidigt väldigt fascinerande. Just bild 6-8 tyckte jag var en väldigt häftig plats.
Hälsningar Lena
Intressanta bilder för mig som aldrig varit på Island och flera bilder är utlovade och de ser jag fram mot.
Svar från Lena Holm 2026-06-11 18:53

Tack Sten,
jo det kommer mer, både från välkända och mindre kända platser. Det finns mycket att se på denna ö.
Hälsningar Lena
Intressant och fina bilder. Mycket känner jag igen fast det var 30 år sedan. Ska man köra bil i det inre av Island gäller det att vara välutrustad och veta vad man gör.
Svar från Lena Holm 2026-06-11 18:55

Tack Lars,
vi såg inget av de inre delarna, i alla fall inte det som betraktas som höglandet, inte denna gång. Men det kan ju bli fler resor och jag har förstått att det är tuffare att köra där.
Hälsningar Lena
Drömmer mig tillbaka – jag känner igen mig i så många av dina bilder och beskrivningar. Det svarta lavalandskapet fascinerade mig också, och just det där att spontana stopp nästan var omöjliga eftersom vägarna var så smala och det aldrig fanns någonstans att stanna.

Vägskatten slapp vi, och vår hyrbil avvek lite från standardmodellen. Den var silverfärgad och en Toyota – vi behövde något större eftersom vi var fyra.

Blir nyfiken på om ni var vid Reynisfjara. Jag har hört från släkten i Reykjavik att vinterns stormar gått hårt åt stranden, och jag undrar hur det ser ut där nu.
Svar från Lena Holm 2026-06-11 18:59

Tack Margareta,
jag minns att du skrev om hur svårt det vara att stanna och det stämde verkligen. Jag såg så många fina ställen som vi bara passerade. Jag förstår att ni hade en större bil. Även om det kanske gått att sitta fyra i Dacian, så hade det aldrig gått att få in bagage för fyra vuxna i den. Vi var givetivis vid Reynisfjara och det kommer bilder därifrån. Där blev vi båda mer eller mindre blöta om fötterna dessutom, luriga vågor på den stranden :-)
Hälsningar Lena
wow !!! Jag vill dit igen!
Svar från Lena Holm 2026-06-11 19:00

Tack Rolf,
jag känner redan nu att jag absolut skulle kunna åka dit igen. Det var mycket som vi inte hann med på denna resa.
Hälsningar Lena
Hej Lena.
Det är ett väldigt annorlunda och fascinerande landskap än jag är van vid. Tyvärr har jag aldrig varit där, inte heller i Grönland eller Norge. Vi åkte söderut när vi hade semestrar. Naturligtvis med Sverige som undantag :-)
Det är en härlig reseberättelse och med fina foton.
Med många vänliga hälsningar från Erik/DK.

PS: Om jag får, skulle jag vilja ge en liten dansk vinkel på Island, vilket du och jag säkert känner till. Du kan ta bort min kommentar om du tycker att det är för mycket.
Urklippt från internet:

"Forbundsloven från 1918
År 1918 blev Island en suverän stat i personalunion med Danmark, d.v.s. med en gemensam kung men egen regering. Lagen skulle omförhandlas 1940."

"När Danmark ockuperades av Tyskland år 1940 kunde landet inte längre hantera Islands utrikespolitik. Island ockuperades istället av Storbritannien och senare USA, vilket stärkte önskan om fullständig självständighet."

"Den 25 februari 1944 förklarade Alltinget att den Forbundsloven hade löpt ut och beslutade att ställa frågan om fullständigt utträde till folkomröstning".

"Folkröstningen i maj 1944
Mellan den 20–23 maj röstade islänningarna:
99,5 % för att upplösa unionen med Danmark
98,3 % för att införa republikanskt styre".

Den 17 juni 1944 utropades republiken på Þingvellir – en symbolisk plats där Alltinget grundades år 930".

Jag undrar: Om Danmark inte hade varit ockuperat av tyskarna, skulle Island kanske fortfarande vara en del av det Danske Rigsfællesskab idag, liksom Färöarna och Grönland är?
Svar från Lena Holm 2026-06-11 21:15

Tack Erik,
du kommer att få se åtskilligt mer av Island om du tittar in i kommande bloggar. Tack för ditt tillägg om Islands historia. Det får givetvis stå kvar. Jag har läst en del om detta och vi besökte även Tingvellir där republiken utropades 1944.
Hälsningar Lena
När jag ser bilderna så är det lätt att förstå att det finns en del människor med brunt fett på Island. Synnerligen exotiskt landskap med mosstäckta vulkaniska kullar och områden med mineralfärgade marker. Hade gärna krupit omkring och undersökt marken noga där.
Svar från Lena Holm 2026-06-11 21:17

Det finns otroligt mycket att se i naturen här och jag önskade flera gånger att jag haft med mej ett makro, fast vi hade nog egentligen inte tid för den typen av närstudier. Jag kan tänka mej att du hade älskat att krypa omkring där. Det finns en otrolig mängd mossor och lavar.
Hälsningar Lena
Fint reportage med fina bilder som gör att jag längtar tillbaka till Island. Hälsningar Wolfgang
Svar från Lena Holm 2026-06-11 21:19

Tack Wolfgang,
jag förstår din känsla och jag kan mycket väl tänka mej att åka dit igen. Kanske vid en annan årstid och till områden vi inte besökte.
Hälsningar Lena
Det är verkligen ett makalöst landskap på Island. Öknar, gröna områden, floder, bäckar och vattenfall i en fin blandning. Dina bilder får mig att längta dit och åka hela varvet. Jag har bara klarat av sydkusten så här långt. Fint att vi får följa vägen genom landskapet också. Det blir lite som att delta i upplevelsen.
Hälsningar Bjarne
Svar från Lena Holm 2026-06-11 21:23

Tack Bjarne,
det finns otroligt mycket att se på Island och förutom de mest kända ställena finns det säkert mängder med fina, mindre kända pärlor. Man behöver dock ha lokala kontakter för att hitta och kunna ta sej fram. Jag är övertygad om att du gillat att resa längre längs kusten och även norra Island.
Hälsningar Lena

Lägg till

Tidigare blogginlägg