B. LOGGBOKEN
Etapp 8: Petrified Forest och mer överraskande landskap
Vi var på plats när nationalparken öppnade enligt den officiella hemsidan "National Park Service" och det var 08:00. Från Holbrook var det bara 20 minuter med bil till den södra infarten. En AI tjänst hade antytt att "Petrified Forest National Park" inte öppnade förrän 10:00. Den hade fel...lita inte på AI. Det var tomt på parkeringen utanför souvenirbutiken/caféet trots att det också var öppet.
När vi betalade inträde till Petrified Forest National Park fick vi ett årskort till alla amerikanska nationalparker. Om man besöker tre nationalparker inom sju dagar kan man erhålla detta årsmedlemskap, ibland till än lägre kostnad än inträdet på den sista nationalpark man besöker. För vår del tjänade vi 10 dollar vid denna park och fick ett årskort som är personligt. Antagligen kommer vi inte att kunna nyttja det före 28 december 2026, men man vet aldrig. Vad är egentligen "petrified forest"?
Enligt Wikipeida är det förstenad skog och en av de bäst bevarade ställen att se detta är just i denna del av Arizona. De fossila träden (främst Araucarioxylon arizonicum) anses vara över 200 miljoner år gamla. Trädcellerna har mineraliserats (kristalliserats) och förvandlats till sten. I den låga morgonsolen var färgerna spektakulära.
Jag har aldrig sett något liknande.
Den här platsen kallas Agate bridge och där finns en hel mineraliserad trädstam som ligger över en bäckravin. Den är 34 m lång och trots stöd av betong kommer naturens krafter troligen att förgöra den i framtiden.
Vi fortsätter längs vägen och naturen ändras. Vi häpnar över formationerna och blickar ut över ett landskap som inte liknar något vi sett förut. I förgrunden ligger dock ett mineraliserat träd som någon gång har delats i två av naturens krafter.
Området kallas "Blue mesa" . Färgerna skiftar i blått och lila. Bjarne och antagligen fler här på FS skulle ha älskat detta.
Här kunde man promenera ner i det fascinerande landskapet. Notera att det inte finns några räcken, men det fanns en varningsskylt i början av leden. Vi gick en bit längs denna väg, men hela slingan skulle ha tagit flera timmar.
Det här är ett panorama av fem bilder från en annan utkiksplats. Man ser promenadvägen genom landskapet. Notera personen i röd jacka. Området är stort.
Vi gjorde helt rätt när vi valde att köra in genom den södra entrén och följa vägen norrut genom parken. Vi hade hela tiden medljus som gjorde det lätt att avgöra var vi ville stanna och utforska mer. Notera här att det går människor i ovankant. Det var där jag tog bilden som visade starten av gångvägen.
Vi stannar vid en markerad plats som visar att Route66 gick genom parken. Vägen följde stolparna men finns inte längre kvar. Här får man följa Interstate 40 och man kan se en rad bilar på den stora motorvägen till höger.
En 1932 Studebaker markerar platsen.
En bit längre bort viker vi av vid en skylt där det står "Newspaper rock". Det visade sig vara en sten med över 650 petroglyfer, eller hällristningar, som man bedömt vara ca 2000 år gamla. Det är inte speciellt gammalt för hällristningar men det var ändå intressant att få se. Nu såg det ju inte ut precis så här. Vi stod på en utkiksplats med staket och tittade ner i en dal med stenblock, enligt en bild på en tavla kunde man lista ut vilket stenblock som hade ristningarna. Men avståndet och solljuset gjorde det omöjligt att se något av värde. Då gick jag och hämtade 100-500 mm objektivet som låg i bilen. Hittills hade jag bara använt vidvinkel i denna park, men här behövdes ett tele och då var det plötsligt lätt att hitta rätt sten. Det här fixade man inte med en mobiltelefon...
Vi stannar till vid en utkiksplats i parkens norra ände och här är färgerna helt annorlunda. Formationerna är röda och jag har inte dragit i spakarna i LR. Jämför med himlen som är ljusblå med tunna moln. Marken var intensivt rödrosa och platsen kallas "Painted desert". Bjarne, här hade du också blivit kvar väldigt länge.
Ett panorama av fem bilder. De röda formationerna sträckte sej så långt vi kunde se.
Därefter lämnade vi nationalparken och körde ut på I40 österut. Vi lämnade snart Arizona och körde in i New Mexico. Vi hade ungefär fyra timmars körning till nästa övernattningsställe, där vi också hade bokat bord på en restaurang till 19:00.
Hej så länge,
Lena

















Hälsningar Bjarne
Tack Bjarne,
bergsformationerna med de olika färgade lagren var inte något jag förväntat mej, utan jag var mer inställd på att det skulle vara förstenade träd i olika former och bitar. Det här blev sålunda över förvänta bättre än jag trodde. Jag kunde nästan se framför mej hur en skallerorm gömde sej i skuggan av den gamla bilen. Hade det bara varit varmare...
Hälsningar Lena
Tack Peter,
vi blev också överraskade av bergen och de olika färgerna, för jag hade mest läst om de förstenade träden. Vi blev inte kontrollerade när vi åkte ut, men jag har en känsla av att vi åkte i motsatt riktning till många andra besökare.
Hälsningar Lena
Tack Rolf,
det var väldigt spektakulära färger på bergsformationerna i denna nationalpark och en överraskning för oss.
Hälsningar Lena
Tack Charlotta,
bergsformationerna och de olika färgerna var en överraskning för oss. Jag hade läst om det förstenade träden men vi fick se betydligt mer fina vyer än så.
Hälsningar Lena
Newspaper rock, det är bra att vara välutrustad.
Stefan
Tack Stefan,
eftersom jag alltid försöker fotografera en del fåglar och även andra djur när vi reser, har jag alltid en telezoom med mej. Här hade jag dock inte använt den på flera dagar men det var perfekt att hämta den i bilen när vi stod och försökte se stenen med petroglyferna. Landskapet var mycket fint här och färgerna överraskade oss fullständigt.
Hälsningar Lena
Tack Stefan,
jag hade kunnat stanna betydligt längre här och de förstenade träden var väldigt fascinerande. I synnerhet de som låg i solljuset. Vi blev också överraskade över de färggranna bergsformationerna, för jag hade inget minne av att jag läst om dem innan vi kom hit. Jag hade nog inte ens tänkt visa den gamla bilen men det här är den enda nationalparken som Route66 passerade igenom, även om den inte längre gör det.
Hälsningar Lena
Hälsningar Jörgen
Tack Jörgen,
jag är övertygad om att du hade älskat detta ställe. Det fanns knappt några staket och det var fritt fram att vandra runt som man ville.
Hälsningar Lena
Det er et både interessant og spændende blogindlæg med masser af både smukke fotos og en meget informativ tekst - gillas.
Med mange venlige hilsener fra Erik.
Tack Erik,
det är annorlunda än den natur vi är vana vid från Skandinavien och vi blev överraskade på flera ställe över hur storslaget och mäktigt det kunde vara. Vi hann se väldigt mycket under denna resa. Det kommer också mer bilar i ett senare inlägg (och en "minicrosser").
Hälsningar Lena
Vissa bilder på minner lite om platser på Island.
Förstenat träd har jag sett, kände för länge sedan en gammal man som hade en bit hemma, han sa att det var träd som vuxit i Sahara. Vet inte om det var sant.
Newspaper rock, påminner om ristningar i både Namibia och vid Uluru.
Fint att få se i dina fina bilder.
Tack Margareta,
vi blev överraskade över hur mycket det fanns att se här och bergsformationerna visste jag inte särskilt mycket om innan. Jag hade läst om de förstenade träden och att det fanns rikligt av dem just här. Det finns även på andra platser har jag förstått. Jag har sett ristningar vid Uluru, men det var så länge sedan att jag minns inte hur de såg ut. Men de finns nog på bild i något fotoalbum.
Hälsningar Lena
HaD/Gunte..
Tack Gunte,
bilderna gör inte riktigt landskapet rättvisa t ex Blue mesa var helt makalöst. Det fanns också en otrolig massa av de förstenade träden i olika stora bitar. De finns på andra platser också men inte i sådan mängd. Det kommer ännu mer bilar innan den här resan är slut.
Hälsningar Lena