B. LOGGBOKEN
Etapp 7: Wigwam Motel i Holbrook
Solen hade precis gått ner när vi kom fram till Wigwam Motel i Holbrook där jag hade bokat ett konformat rum till oss. Motellet hör till en kedja av sju motell byggda i USA på 1930- och 1940-talet. Nu finns tre av dessa kvar, varav två ligger längs Route 66. Motellen kallades också Wigwam villages och numrerades #1-#7.
Innan ljuset försvann allt för mycket gick vi runt och tittade på de gamla bilarna som var parkerade här och där på den rymliga parkeringsplatsen. Det kom också ett äldre par i en bil som stannade och frågade om vi hade hyrt ett rum. De var nyfikna på hur det var att bo där och vi sa som det var. Ingen lyx men fullt tillräckligt för våra behov. Det kostade inte heller mer än runt 100 dollar, dvs strax under 1000 kronor.
Rummen är byggda i form av tipis i betong, av misstag kallades de för wigwams. Varje enhet har ett rum med sängplatser för två vuxna, en enkel sittgrupp och ett litet men funktionellt badrum. Det finns 15 wigwams och de är numrerade 1-16, det finns ingen nr 13.
Det var inte så stort men garanterat större än denna ombyggda "folkahusbil".
Det var fortfarande "spännande väder" när vi blickade åt det håll vi kommit från, men det skulle klarna upp under natten och bli kallare. Det visade sig senare att vår wigwam hade ordentligt med uppvärmning.
Lite senare på kvällen gav vi oss ut för att hitta någonstans att äta middag. Varje wigwam var trevligt upplyst med en lykta i toppen.
En hade dekorerats med julbelysning, som faktiskt var rätt snyggt gjort.
Vi behövde inte gå långt. Ungefär 200 m nedåt gatan låg det en restaurang som såg helt OK ut.
Vi klev in och interiören här går bara att visa i svartvitt. Ljuset var orangerött och gick absolut inte att korrigera på ett vettigt sätt. Jag valde ändå en lite varm ton för det kändes passande. Det var väldigt få gäster, men det berodde mest på att vi var rätt tidiga.
Återigen en sån där bild som man bara måste ta. Min sambo behövde bara sträcka lite på sej så var den fulländad.
Varje bord hade ett eget galleri med intressanta personligheter. Menyn var inte så omfattande men innehöll ett antal olika "steaks" som serverades med bakad potatis, "fries" eller mos och olika kryddning eller sås. Jag minns inte ens om det fanns ett vegetariskt alternativ.
"Jesse James, his family, his killer and exploits in history" handlade den här tavlan om. Även om det kom fler gäster var det lugnt här. Ingen stor skärm med sport och ingen musik. Servicen var utmärkt.
Mätta och nöjda gick vi tillbaka till vår wigwam. Det var lugnt även här och få bilar passerade på vägen genom denna del av Holbrook. Staden, som hör till Navajo County, grundades 1882 och har inte mer än ca 5000 invånare.
Nästa morgon när vi steg upp i gryningen var det kallt och bilen var täckt med frost. Någon i utkanten av Holbrook passade på att skicka röksignaler, ett kort meddelande.
Det fanns tyvärr inte någon te eller kaffekokare, vilket vi saknade då vi för enkelhetens skull valt att äta egen frukost denna morgon. Men vi klarade oss bra på det vi hade och styrde snart iväg för ytterligare en etapp på vår resa.
Hej så länge,
Lena
















Det tog en stund innan jag förstod varför bilden blev perfekt när din sambo sträckte på sig. Men sedan såg jag hur hornen växte ut :-)
Tack Rolf,
att det blev fel namn visade ju hur lite folk brydde sej på den tiden. Jag såg hornen direkt när vi satte oss och han fick ställa upp på en bild (igen).
Hälsningar Lena
Tack Peter,
tälta hade inte varit så mysigt i den kylan. Vi fortsatt österut för att komma till Texas och får väl ta Monument Valley någon annan gång.
Hälsningar Lena
Tack Morgan,
det här var ett coolt ställe att få besöka och jag är glad att jag hittade det när jag satt och försökte lista ut en bra rutt.
Hälsningar Lena
Ing-Marie
Tack Ing-Marie,
vi var inte borta så många dagar längre än vi brukar vara, men hann med väldigt mycket, förutom att fira jul och nyår med familj. Hornen var ju toppen och ett par som satte sej vid ett annat bort tog samma typ av bild, fast med telefonen. Kvinnan i sällskapet fnissade förtjust åt sin man som inte fattade vad det handlade om förrän hon visade bilden.
Hälsningar Lena
Tack Stefan,
med en del av familjen nyinflyttade till Vegas och den andra mitt i Texas, så kan man göra en sån här resa på några dagar. Den föregicks dock av en hel del planerande, inte direkt "charter."
Hälsningar Lena
Det var en helt annan upplevelse med det motellet. Jag såg ett program på dansk TV där tre operaälskare reste till olika länder för att uppleva berömda operor. För att se hur olika de framfördes. På resan till USA bodde de också på ett sådant motell.
Du har just gett din partner ett extra maskulint uttryck :-) Bra humor😊
Bra idé att konvertera färgfotos, som inte riktigt fångar rätt utseende.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
Tack Erik,
kul att du kände igen Wigwam, det finns ju som sagt två till förutom i Holbrook. Jag tror inte de var på samma ställe, för Holbrook hade nog inget Operahus. Fast vi hittade ju ett operahus i Amargosa Valley, mitt ute i ödemarken, så man kan inte vara säker. Färgern var så sanslöst orangeröda att det hade inte gått att visa bilderna som de såg ut ens efter kraftig redigering. Fredrik fick ställa upp, igen.
Hälsningar Lena
Hej igen - de övernattade på vägen. Jag kan inte komma ihåg vilken operastad de hamnade i :-(
Med vänliga hälsningar Erik.
Kul ändå att de valde ett sånt här motell, det är inte mer än trestjärnigt och lite slitet i kanterna.
Hälsningar Lena
Hälsningar Bjarne
Tack Bjarne,
att det blev fel visar väl hur lite folk brydde sej då. Det var ett kul ställe att stanna en natt på. Den där folkahusbilen var verkligen pytteliten men det fanns två bäddplatser i den. Färgerna inne i restaurangen var så starkt rödorange att det gick inte att redigera till något vettigt. Sepia kändes också mer passande.
Hälsningar Lena
Stilig bild på sambon.
Tack Sten,
det var en ganska originell övernattning :-) Jag gillar sånt här, i synnerhet när det är något gammalt som varit med ett tag och inte renoverats för mycket (och blivit svindyrt).
Hälsningar Lena