B. LOGGBOKEN

LasVegas och djurlivet runt knuten

En gata i ett bostadsområde där vi bodde några dagar i Vegas. Givetvis inhägnat och med grindar för in och utpassage. Solen strålade och vi blev nästan ljuschockade.  

Jetlag gör att man vaknar tidigt och vi gav oss ut på promenad direkt efter frukost. Det fanns en park nära bostadsområdet och det såg inte ut som någon park jag varit i förut. I Texas, där vi brukar vara runt jul och nyår är det visserligen mest brunt på marken, men det är torkat gräs. Här fanns det inget gräs. Marken är täckt med grus och sten.

Bergen i bakgrunden ger också en helt annan stämning än vi är vana vid från Texas, som mestadels är väldigt platt. Nevada är extremt torrt och temperaturen kan gå upp till 50 grader på sommaren. Den torra luften gör dock värmen mer uthärdlig än när det är fuktigt.

Det satt några spetsstjärtade duvor i ett träd. Det är vanliga i Nordamerika och vi har sett dem även i Texas. 

Vi såg att det rörde sej på marken här och där. Det fanns en del kaniner som smälte in oerhört bra i den steniga terrängen. Det var bara när de rörde sej som man fick syn på dem. 

Det sprang också andra fåglar på marken, som kuttrade och lät på ett helt annat sätt än duvorna. Vi lyckades ganska snart lista ut att det är Californisk vaktel. 

Hannen har en röd mössa och en svart fjäder i pannan.

Honan är lite mer diskret men har också en liten "antenn" på huvudet. 

Plötsligt fick jag syn på en liten fågel som snabbt flög förbi. Den satte sej i ett träd och började putsa sej. Jag insåg snabbt att det var en kolibri, antagligen en "ruby throated". Den putsade och fixade sina fjädrar en lång stund och ville inte riktigt visa upp sej. När den flög var det förstås "åt fel håll". Det fanns för lite blommor i parken för att det skulle löna sej att spana efter fler. De åt antagligen frukost i trädgårdarna där det fanns blommor och/eller matare. 

På marken växte olika kaktusar och andra torktåliga, ofta taggiga växter. De små gröna stråna på marken visar att det faktiskt har regnat nyligen och vi fick mer regn på julafton. 

Plötsligt sprang det förbi ett litet, snabbt djur på marken. Den försvann in under en kaktusliknande buske, men tittade sedan ut igen. En jordekorre!

Ett kort tag senare kom den ut på andra sidan av busken. Jag har inte lyckats reda ut vilken typ av jordekorre det är. De var väldigt snabba och mindre än våra röda ekorrar.

Plötsligt satt den i toppen på denna torkade "stubbe". Bedårande söt.

När vi tog en promenad på juldagens morgon hade det regnat och det var friskt i luften. Det fanns en del blommor t ex dessa buskar som hade fått en lila krans med små blommor i kanten.

Jag spanade förstås efter ekorrarna och plötsligt satt det en på en sten och spanade på oss. 

Denna gång såg vi flera stycken och de kom fram väldigt nära där vi stod. Är det Piff, eller möjligen Puff? 

De var fullkomligt oemotståndliga när de tittade fram bland stenarna både till höger och vänster. 

En trevlig "julklapp" att få möta dessa livs levande på promenad i parken.

Hej så länge,

Lena

2026-01-13 20:33   RolfEric

Roligt att se. Californisk vaktel var ju verkligen lite speciell.

Svar från Lena Holm 2026-01-14 07:40

Tack Rolf,
den heter tydligen californiatofsvaktel och det kan man ju förstå.
Hälsningar Lena

2026-01-13 22:18   HelenJ

Fina bilder :-)

Svar från Lena Holm 2026-01-14 07:40

Tack Helen,
kul att du tittar in.
Hälsningar Lena

2026-01-13 23:36   imse 59

Bedårande små ekorrar !
Men vaktlarna var bland det sötaste jag sett, honan har du verkligen fångat i en underbar pose. Kul med kolibrin som man knappt ser att det är en fågel :-)
Ing-Marie

Svar från Lena Holm 2026-01-14 07:44

Tack Ing-Marie,
den heter californiatofsvaktel har jag insett nu och det kan man ju förstå. De hade väldigt gulliga ljud för sej och sprang runt i en löst hophållen flock, lite som hönsfåglar brukar göra. Ekorrarna var fantastiska och jag tog förstås mängder med bilder på dem men lyckades inte få två samtidigt någon gång. För att fota kolibrier måste man ha blommor eller i alla fall matare med sockervatten.
Hälsningar Lena

2026-01-14 07:58   pdahlen

Det var ju kontraster mot bilderna igår, kul att det finns lite naturlig natur runt LasVegas. Vakteln var ju fin och så också piff o puff, ser ut som de har tagit färg från omgivningen så att de smälter in fint. Kul med en kolibri också

Svar från Lena Holm 2026-01-14 18:49

Tack Peter,
det här var ju parken närmast bostadsområdet där vi bodde. Det finns riktigt storslagen natur bara en halvtimme med bil från stadskärnan. Vegas är omgivet av berg som man kan se i bakgrunden på några bilder i början. Det kommer bilder från en utflykt dit inom kort.
Hälsningar Lena

2026-01-14 09:41   Margareta Cortés

En sådan park skulle jag också gärna besöka – djur i sin naturliga miljö och arter man inte direkt stöter på till vardags. Piff och Puff var ju bedårande, jag fick genast associationer till julaftonsfilmen vid tretiden. Och den kaliforniska vakteln… jag visste inte ens att den fanns. Så charmig med sin lilla “hatt” och den där antennen som pricken över i. Det är något särskilt med platser där man får möta djur på deras egna villkor – man går därifrån lite rikare, tycker jag.

Svar från Lena Holm 2026-01-14 18:53

Tack Margareta,
hela parken var så annorlunda för att det bara var grus och stenar, en uttorkad bäckfåra, annorlunda växter och små träd. Jag kan föreställa mej hur det är där när det är riktigt varmt. Vi såg ju även djur som vi inte sett tidigare t ex vaktlarna och jordekorrarna, som verkade helt rätt i den här miljön.
Hälsningar Lena

2026-01-14 11:44   morgondotter

du har hittat källan till
kvinnors hattmodesursprung
tror jag

den kaliforniska vaktelns huvud-utsmyckning tycker jg mig sett på tv vid alla exotiska sammanhang med kunglighter och gäster
vid
såväl bröllop som begravning

hattar som liknar vaktelns och andra fåglars utsmyckning

intressant, i naturen hittar vi förebilder till både ett och annat

tack för din fina tur
med bild och ord

/inger

Svar från Lena Holm 2026-01-14 19:03

Tack Inger,
du har faktiskt helt rätt i din tanke även om kanske inte just denna art "drabbats" så hårt av nycker i hattmodet. Det fanns en tid då det var populärt att ha en liten uppstoppad kolibri i hatten (!), givetvis bara de färggranna hannarna. De långa vita fjädrarna på ägretthägrar under parningstid decimerade denna art kraftigt i början på 1900-talet. Man tog även fjädrar från andra arter av häger för att pryda hattar. Vad jag vet förbjöd man dock jakten i tid och de drabbade arterna har återhämtat sej.
Hälsningar Lena

morgondotter 2026-01-15 19:18

vi får vara glada att härjningarna tog sut
i Elfenenskusten lyckades fransmännen döda nästan varje elefant
vi "vita" är några destruktiva typer

2026-01-14 15:36   Vibybo

Nu börjar det likna något! Det jag väntade på. Hur bra som helst bilderna, i smått och stort. Stilig mössa på vaktelhannen, ja riktigt snygg. Piff och Puff är hur söta som helst, de ser kvicka ut helt klart. Det var, om än söta, en rad bytesdjur, såg du hök eller orm?

Svar från Lena Holm 2026-01-14 19:12

Tack Stefan,
vi såg inga ormar men det är nog inte så konstigt för de gömmer sej och man ska tillbringa mycket mer tid ute för att råka på en. Jag noterade dock att vi inte såg några gamar och bara en hök. I Texas ser man ofta kalkon- och korpgamar cirkla i luften, även i bostadsområden och i parker. Kanske gör det torra klimatet att det är för glest med bytesdjur trots allt, eller så var det bara säsongsvariation. Vi passerade två påkörda coyote längs en motorväg, men då hade vi passerat in i Arizona. De såg nyligen påkörda ut och hade det inte varit en så stor väg hade jag velat stanna och ta en titt på dem. I Arizona var det också mycket gott om korpar, ofta i par. Det dyker nog upp senare.
Hälsningar Lena

2026-01-14 18:02   Bjarne

Så mycket djurliv ni fick se i denna torra park! Vakteln med mössan är verkligen härlig och Piff/Puff är ju supersöta, eller det är väl Chip eller Dale när vi är i staterna! Den lägger inte benen på ryggen, men väl svansen.
Hälsningar Bjarne

Svar från Lena Holm 2026-01-14 19:15

Tack Bjarne,
visst är det Chip & Dale och de påminde mycket om figurerna i Disneyfilmerna. Vaktlarna var en helt ny art för oss. De här djuren var antagligen bland de vanligaste i denna torra miljö eftersom vi såg dem i den lokala parken.
Hälsningar Lena