B. LOGGBOKEN
Gryning på myren
Natten förflöt stillsamt i gömslet och jag vaknade till mest för att dunsovsäcken var för varm. Strax före fem var jag uppe och då kunde vi precis skönja gryningsljuset i öster.
Det var dimma på myren och bara kråkfåglarna var vakna.
Jag spanade intensivt bort mot åtelplatsen och tallskogen bakom. Rörde det sej inte något där ändå? Min gömslekompis som hade en stor tubkikare kunde direkt avfärda mina syner. Nej, det är bara fåglar.
Magiskt var det i alla fall och jag testade lite av varje, högt och lågt ut i dimman.
Plötsligt var det ändå något som rörde sej på höger sida om oss. Först gick det inte ens att fokusera på djuret, men när björnen kom närmare såg jag att det var den ljusa med det smutsvita fältet över nacken.
Björnen gick mot åtelplatsen där det på sin höjd fanns smulor kvar.
Korparna blev irriterade för de ville nog ha dessa smulor för sej själva.
Det var ju inte så mycket att ha egentligen. Björnen strosade vidare helt ovetande om hur den hade förgyllt vår morgon på den dimmiga myren.
Lugnet sänkte sej igen och dimman tilltog faktiskt, fast solen mer än väl gått upp.
Det var vindstilla och solen kunde inte tränga igenom dimman, men det blev sakta ljusare.
Dimman var drömlik men började sakta skifta färg till en varmare ton mot den vänstra kanten.
Till slut bröt solen igenom och magin skingrades långsamt. Det var fortsatt stilla på myren och klockan åtta hörde vi när det krasade i gruset bakom gömslet. Bilen som skulle hämta oss hade kommit och frukost på "logden" hägrade.
Hälsningar Lena
jag tyckte bilderna från gryningen kunde avrunda upplevelsen på myren på en fint sätt. Morgonen var helt stilla och under drygt tre timmar passerade bara en björn under ca 10 minuter.
Hälsningar Lena
jag tyckte bilderna från myren i gryningen kunde få avrunda mina actionfyllda upplevelser från denna plats. Dessa tre gryningstimmar hände ingenting förutom björnen som passerade under ca 10 minuter. Det var ändå en njutning.
Hälningar Lena
Ha en fin helg.
Hälsningar Lena
/MA
det var en passande term, urtidsdimma. Några urtidsdjur dök emellertid inte upp.
Hälsningar Lena
SÅ vackert!
jag är övertygad om att du hade gillat dessa gryningstimmar.
Hälsningar Lena
björnen gav lite grädde på moset denna morgon. En varg hade förstås gett ännu mer :-) Men det var fint att bara sitta där och titta samt reflektera över det vi fått uppleva dagen innan.
Hälsningar Lena
Jag uppskattar verkligen hur du fångar ögonblicken – både i bild och ord. Det är som att få följa med utan att störa, bara andas in stillheten. Tack för att du delar med dig av denna magiska morgon.
det var en mycket behaglig morgon och björnen gav lite extra krydda. En varg hade förstås också gjort det, men det var väldigt fint ändå. När man sitter och bara tittar på naturen, utan något annat som stör, kan man fokusera på de ögonblick som man trots allt vill dokumentera. Tre timmar gick förvånansvärt fort, men vid åtta på morgonen var magin definitivt borta och frukosten var väldigt efterlängtad.
Hälsningar Lena
det är just det som gör det spännande. Vi visste ju att björn, varg eller möjligen järv skulle kunna visa sej, men troligen skulle ingen av dem komma. När björnen dök upp i dimman var det en stor bonus. Att fota korparna var knepigt i det dåliga ljuset men just den bilden blev ju rätt lyckad. Du har ett barnbarn med is i magen och en lydig häst :-)
Hälsningar Lena
Hälsningar, Bjarne
det gav ju en extra kick att det kom en björn och här var det ju givet att det skulle bli miljöbilder. Dimman gjorde det faktiskt svårt att få bra skärpa på björnen och det var nog de ljusa fälten i pälsen som gjorde att det gick att få bilder på den.
Hälsningar Lena
det är speciellt att sitta i ett gömsle och ännu mysigare att sova över för att sitta i gryningen.
Hälsningar Lena
Ing-Marie
det var mysigt att sitta där, t o m när det fortfarande var för mörkt för att fota, och bara se morgonljuset tillta sakta. Bonus att det kom en björn men bara korparna hade ju räck till egentligen.
Hälsningar Lena