B. LOGGBOKEN

Björnungar

Vi ska sitta vid en gömsleplats som kallas "Lake" och anländer dit strax efter klockan fyra på eftermiddagen. Solen skiner från en blå himmel, men det blåser och vi ser hur den blanka ytan krusas. Förväntan är stor och drömbilden är förstås en varg i vattenbrynet med en fin spegling.  

Vi kryper in i våra gömslen och riggar utrustningen. Jag har fått plats i ett nybyggt gömsle och konstaterar förvånat att jag har en fotoglugg bakom ryggen dvs mot parkeringen. Det är inte ovanligt att man har gluggar åt olika håll, men den här vinkeln kändes lite udda. Jag har ett extra kamerahus med 70-200 mm som får ligga redo i väskan så länge. Vi spanar och väntar, det enda som händer är att korparna har fest på andra sidan tjärnen. 

Det går drygt en timme innan det kommer en stor björn intassande från vänster. Den letar systematiskt upp de laxhuvuden som ligger gömda längs tjärnens kant. Det är den största björnen i området, The Boss. När den har kommit runt halva tjärnen ser vi att det är något som rör sej i buskarna på tjärnens vänstra sida. Det är något som är mindre än en björn och dessutom ser det ut att vara mer än en...men är det vargar? Nej, öronen är runda och luddiga.

Efter mycket tvekande och spanande kommer de fram, en i taget. Det är tre småbjörnar! Men var är mamma björn? Med så många stora hannar i området är det ovanligt att björnhonor med ungar visar sej den här tiden på säsongen. Vad är nu detta?

Smånallarna spanar oroligt mot den stora björnen, men den verkar inte ens ha upptäckt att de är i närheten. Vi är tre personer i gömslet och vi har alla lite olika uppfattning om vad vi ser, men vi pratar ju inte i gömslet så diskussionen uppstår inte förrän vi lämnat för kvällen. Mina gömslekompisar tror att den något lite större individen är mamma och att den har två ungar. Jag lutar mer åt tre ungar som precis blivit bortstötta av honan, mest troligt 2,5 år gamla. De kan gå ett extra år med mamman om de inte växt tillräckligt första året (vilket kan hända om de är fler än två).

Den stora björnen dricker vatten...

Kanske är den medveten om att ungarna rör sej en bit bort men den verkar inte bry sej. Björnungarna, som är mycket försiktiga, springer ändå iväg när The Boss lyfter på huvudet. Bäst att vara på den säkra sidan. Vi ser de små björnrumporna försvinna in bland träden.

Min gömslekompis som sitter på vänstra kortsidan signalerar med ivriga handsignaler att det händer något på hans sida och sedan bakom vårt gömsle. Jag tittar ut genom gluggen bakom mej och ser att den ljusa björnungen nu befinner sej i slänten ovanför parkeringen. Jag lirkar ut kameran med 70-200 genom gluggen och får några bilder på en helt bedårande liten björn. 

Eftersom det inte fanns något att äta här och inget annat heller, vänder björnungen snart tillbaka åt det håll den kommit från, där dess två syskon också uppehåller sej. 

När den stora björnen lufsat iväg och kusten till slut verkar klar kommer småbjörnarna fram igen. Vi får en underbar stund då de ivrigt letar efter godsaker, som förstås The Boss redan ätit upp, omväxlande med att de spanar åt alla håll och tumlar runt i vattenbrynet. 

De håller ständigt utkik efter potentiella faror.

Men det finns ju annat kul som man kan hitta på...

...som att klättra upp i träden...

...eller vada ut i vattnet för att kolla på någonting,  törstig var den i alla fall inte.

Eller så kan man ju le åt fotograferna.

Eller bara vara den sötaste björnungen i östra Finland.

Återigen fastnar jag för en björn med ljusare päls, de gör sej väldigt bra på bild då man kan se ansiktet tydligt.

Men faror lurar ständigt om man är en björnunge och det gäller att ha koll.

OJ, OJ, OJ bäst att sticka så fort det bara går!

Nähä, det var visst inte så farligt. Småbjörnarna stannar en stund till och nosar runt efter någon glömd liten godisbit.

Det kom ingen varg denna kväll men vi kände oss ändå upprymda och glada efter mötet med de tre fina björnungarna. Snart kommer de att splittras och gå sina egna vägar. Björnar är solitära djur och att få se dem så här var en fin bonus.

Hej så länge,

Lena

2025-09-19 22:07   mojje

Åh, vilka goa nallar alltså. Att få se detta på riktigt måste vara en riktigt spännande upplevelse. Dina bilder är jättefina och som vanligt bra och trevligt berättat.

Svar från Lena Holm 2025-09-20 11:25

Tack Morgan,
det var mycket trevlig underhållning när de små björnarna var framme och tumlade runt. De har ett helt annat tempo än de stora tunga bjässarna.
Hälsningar Lena

2025-09-19 22:20   Wolfgang

Underbara bilder, härligt att se! Mvh Wolfgang

Svar från Lena Holm 2025-09-20 11:26

Tack Wolfgang,
småbjörnarna bjöd på fin underhållning, helt olik upplevelsen att se de stora tunga björnarna.
Hälsningar Lena

2025-09-19 23:49   Mats Andersson

Hej Lena! Fantastiska bilder. Vilken upplevelse att se dessa björnar. Hälsningar Mats

Svar från Lena Holm 2025-09-20 11:28

Tack Mats,
björnungarna bjöd på fin underhållning, helt olik upplevelsen man får av att se de de stora tunga björnarna.
Hälsningar Lena

2025-09-20 07:05   pdahlen

Fina bilder som alltid med tillhörande berättelse. Så här var ni från 16 och ett antal timmar?

Svar från Lena Holm 2025-09-20 11:32

Tack Peter,
så här års åker man ut till gömslet vid fyra och sitter till det blir mörkt ca halv nio. Det går givetvis bra att sova över i gömslet, vilket jag gjorde en natt då vi satt på en myr. Om det hade blivit en kallare natt hade jag nog stannat vid tjärnen också, men den här natten skulle det inte bli någon dimma så jag valde den riktiga sängen. Jag missade inget enligt de som stannade.
Hälsningar Lena

2025-09-20 08:48   Vibybo

Mycket fina bilder rakt över, som innan är det bästa att det går att se ögonen, vad som rör sig där inne. Om bossen är pappan, vilket rovdjur på något sätt verkar veta, så är han ingen fara för ungarna. Och mat har de så det räcker, ingen konkurrens för överlevnad.

Svar från Lena Holm 2025-09-20 11:36

Tack Stefan,
jag har läst på om brunbjörn efteråt och honorna låter sej paras av flera hannar, just för att minska risken att ungarna dödas. Jag visade bara bilder på en stor björn, men det var tre som kom till tjärnen så ungarna hade all anledning att vara oroliga. Det hade dock blivit ett väldigt långt inlägg om jag redovisat alla individer och händelser. Vargarna är troligen också ett hot mot dessa nu när mamma inte är med.
Hälsningar Lena

2025-09-20 09:05   Margareta Cortés

Vilken fantastisk berättelse och bildserie, Lena! Den stora björnen som dricker med lugn och pondus – man riktigt känner respekten i luften. Och den lilla som klättrar i trädet, så nyfiken och lekfull – det är som att se naturens motsatser i perfekt balans. Du lyckas fånga både dramatik och ömhet i samma inlägg. Tack för att du delar med dig av dessa magiska ögonblick!

Svar från Lena Holm 2025-09-20 11:39

Tack Margareta,
det var en enorm skillnad på hur de unga björnarna rörde sej jämfört med de stora tunga hannarna. Det kom två stora björnar till men jag tog inte med bilder på alla för det skulle bli på tok för mycket. Jag har aldrig sett vilda björnungar förut så jag fokuserade mest på dem, men vill ju också visa vad det är som är hotet mot dem. Vargarna är troligen också ett hot för dessa, nu när mamman inte är med. Men de kan klättra i träd och det gör inte vargen.
Hälsningar Lena

2025-09-20 11:39   Måns H

Kul att få dela din upplevelse för mig som bara sett björnar på Skansen! Få se dom leka i frihet i riktig natur med dess tillgångar och faror ---- "riktig natur" med gömslen och utlagd mat är kanske inte riktigt riktig men inte som Skansen. Under texten "Eller bara vara den sötaste björnungen i östra Finland" en bild som ger syn för sägen!.

Svar från Lena Holm 2025-09-20 11:46

Tack Måns,
det här är nog så nära man kan komma "riktig natur" för om det inte fanns gömslen och något litet gott att äta, så skulle vi inte se varken björn eller varg. Det blir ju också långa stunder då det inte händer någonting, men det är ju inte så mycket att visa :-). Det är också på såna här ställen som mycket av naturfilmerna spelas in. Både BBC och SVT m fl har varit här och filmat. Den ljusa ungen var helt bedårande.
Hälsningar Lena

2025-09-20 12:12   niniz

Wow den ljusa unge björnen är riktigt fin både päls färg och helhet. Spännande om det faktiskt va tre ungar, inte så vanligt att se.
Häftig serie från naturen.
/N

Svar från Lena Holm 2025-09-20 22:26

Tack Nini,
vi fick det verifierat från Lassis son Sami att det är tre ungar och att de gått ett extra år med mamman, så det är 2,5 år gamla.
Hälsningar Lena

2025-09-20 16:40   Erik Madsen

Hej Lena.
Det blev endnu en stor oplevelse, som du viser os på en meget fin måde. Der er mange pletskud i denne serie - især nummer 12, 13, 16 og 18.
Med mange venlige hilsener fra Erik.

Svar från Lena Holm 2025-09-20 22:32

Tack Erik,
jag blev själv mycket fascinerad av ungarnas sätt att klättra i träd. Det var inte för att hitta godis som någon fäst på stammen, utan de har fått lära sej att ett bra sätt att undkomma farliga rovdjur (stora hanbjörnar eller varg) är att klättra. Dessa små oroliga nallar klättrade en gång extra bara för att vara på säkra sidan.
Hälsningar Lena

2025-09-21 11:53   Bjarne

Härligt! Här får vi verkligen följa ett helt gäng björnar. Kul när de reser sig på bakbenen och klättar upp i träd. Bara en sån liten sak som att se en björn gå ner att dricka är fint. Min favoritbild är på en ensam björn bland trädstammarna, nummer åtta får jag det till. Den är så vackert komponerad.
Hälsningar, Bjarne

Svar från Lena Holm 2025-09-21 21:53

Tack Bjarne,
den ensamma björnen på bild åtta är en av ungarna som var bakom vårt gömsle. Jag tror att de nyligen blev bortstötta av sin mamma och nu letar efter någon form av trygghet i miljön. Tufft för dem att de nu ska klara sej själva.
Hälsningar Lena