B. LOGGBOKEN
Vresbok, eller lär känna din nationalpark II
Min nästa anhalt var Prästaskogens naturreservat och vresbokarna som jag läst och sett bilder på här på FS. Både Sven och Wolfgang har visat bilder från denna plats, kanske även fler som jag inte minns just nu. De knotiga träden har därför hamnat på min lista över platser som jag vill besöka. Nu skrev jag naturreservatet i sökfältet på telefonen och körde. Vägarna blev mindre och mindre, det gick långsamt, men samtidigt var det ett fint jordbrukslandskap att färdas i. Ända tills ett gigantiskt släp lastat med minst 12 ensilagebalar effektivt bromsade in hastigheten till promenadtakt.
Jag hade bara två kilometer kvar när det plötsligt började gå väldigt sakta och jag såg min tid bland vresbokarna krympa. Till slut svängde baltransporten långsamt av in på en gård och jag kunde avlägga den sista kilometern. Jag kom in i en bokskog och plötsligt sa "telefonrösten" att jag nått min destination. Hmm...det fanns en liten parkering där det kanske kunde stå tre bilar (den var tom) och en mycket liten skylt som förkunnade att jag minsann var på rätt ställe samt att det fanns buskskvättor här. En liten karta med prickade leder visade hur man kunde gå men vresbokarna var inte utmärkta. Jag mindes tydligt från en blogg att det bara fanns vresbok på ett litet område, hur skulle jag nu hitta det? Jag hade definitivt förväntat mej en mer omfattande informationstavla...
Jag började promenera och mötte tack och lov ett par som bodde i huset ganska nära där jag parkerat. De förklarade hur jag skulle gå för att hitta träden, som ni nog redan förstått att jag gjorde med tanke på bilderna. De var förvånade att det inte fanns utmärkt ordentligt. När jag gick med dem tillbaka en bit mot där jag parkerat fanns det faktiskt en till liten skylt där det stod "Trollskogen", vilket var det ena av två områden som hade vresbok. Men den skylten stod verkligen i skuggan.
Jag blev snart alldeles uppslukad av de underliga formerna och den överväldigande gröna miljön. Inga andra besökare störde heller, fast det var tydligen ett populärt område för t ex bröllopsfotografering, dock inte på en tisdag före klockan nio på morgonen.
Träden är otroligt läckra och jag glömde nästan helt bort tiden. Men trollskogen är inte så stor.
Jag kom ut på vägen igen och började gå tillbaka till bilen. Det fanns ett område till och jag insåg direkt att jag inte skulle hinna gå dit. Det får helt enkelt bli ett besök till, någon gång senare och kanske en annan årstid.
När jag kom fram till bilen fotograferade jag samma träd som jag tog den första bilden av när jag precis anlänt. Det står enstaka vresbokar nära vägen, det här är en av dem och ett praktexemplar. Sedan var det bara att skriva Fulltofta i telefonen och det skulle ta 38 minuter att köra dit. Jag hade bara några minuter extra så jag hoppades verkligen att jag inte skulle hamna bakom en ensilagetransport igen. Tack och lov visade pilen i telefonen att jag skulle fortsätta på vägen som jag kommit, så samma bonde som jag passerat en gång skulle jag inte möta igen.
Här upptäckte jag, runt kröken, att det fanns både en större parkering, en stor informationstavla , flaggstänger, busshållplats etc. Jag hade kommit till naturreservatet från "fel" håll och lämnade nu via huvudentrén. Den simpla informationen hade jag ju kunnat ta reda på innan. Nu vet jag det till nästa gång och jag hittade i alla fall hälften av de vresiga bokarna. Tack för en mycket fin upplevelse ni som bloggat om detta ställe.
Hälsningar Lena
jag kan tänka mej att det här kan vara läckert t o m på vintern, särskilt om det kommer lite snö. Jag tror att någon kan ha visat det. Trädet på bild 7 var en höjdare men det finns mer än jag hann se på detta besök. Dock fick jag mer bilder än jag visar här.
Hälsningar Lena
Billede nummer 6 giver en fin stemning af espaliér.
Med mange venlige hilsener fra Erik.
här fanns det många motiv och jag hade kunnat stanna i timmar och experimenterat. Vissa av dessa träd blir antagligen även fina i svartvitt. Solen strålade och det kan man också utmana. Jag ska ha mer tid vid nästa besök. Även vägen genom reservatet var fin som t ex på bild 6. Bakom staketet bodde de som hjälpte mej att hitta rätt.
Hälsningar Lena
Kul att du fick tillfälle att besöka Trollskogen, även om du råkade komma från "fel" håll. Det magnifika trädet på din första och näst sista bild är en av mina favoriter, som jag har besökt vid olika årstider. Du fick också med de fina dansande träden som står vid infarten från andra hållet. Man får bäst kontrast mellan de mörka stammarna och ljust lövverk i slutet av april under lövsprickningen och i slutet av oktober när höstfärgerna är som mest praktfulla (en sällsynt vinterdag med snö ger också fin kontrasteffekt). Men du visar i dina bilder att det också blir mycket vackert så här i början av sommaren när solen lyser upp boklöven i bakgrunden.
Trollskogen är värd mer än ett besök, och jag hoppas att du får tillfälle att komma tillbaka (via Torna Hällestad 😉).
Hälsningar Sven
du är en av de bloggare som visat fina bilder på dessa träd och som gjort att de hamnat på min lista över ställen som jag gärna vill besöka. Denna gång hade jag för lite tid men jag fick i alla fall uppleva miljön och lära mej lite om hur jag ska tänka inför mitt nästa besök. Jag skulle gärna komma tillbaka hit under hösten, men då har jag oftast väldigt mycket att göra på jobbet och en helg räcker inte riktigt med tanke på restiden. Nu kan jag dock komma från vilket håll som helst för jag vet hur det ser ut :-)
Hälsningar Lena
de knotiga träden är väldigt fina och roliga att fotografera på lite olika sätt. Jag skulle absolut vilja besöka platsen vid en annan årstid.
Hälsningar Lena
Men det finns nu på din To do lista :)
HaD/Gunte..
jag fick se en av områdena som har vresbok, men det finns förstås mer att se i detta reservat och jag kommer absolut att försöka komma tillbaka vid en annan årstid.
Hälsningar Lena
Fina bilder på vresbokarna, hoppas kunna komma dit någon gång.
kopparhatten hade jag besökt innan och visste lite om, dock var det mulet under mitt första besök och jag hade inte en tanke på var solen kunde gå upp. Vresbokarna har jag bara läst om och sett bilder på, det var ett toppenfint ställe som jag gärna vill utforska mer och även se vid en annan årstid. Det tog ca 50 minuter att köra mellan dessa två ställen.
Hälsningar Lena
om jag inte haft så bråttom hade jag nog förstått att jag kommit dit på fel väg och att det måste finnas en större parkering någonstans. Nu fick jag i alla fall se en del av vad som fanns och tillräckligt för att göra mej sugen på att åka dit igen.
Hälsningar Lena
Hälsningar Halina
det är ju därför jag så gärna vill åka till denna plats vid en annan årstid. Helst skulle jag nog vilja ha höstfärger men jag har alltid för mycket att göra på hösten för att ta extra lediga dagar.
Hälsningar Lena
Hälsningar, Bjarne
det var märkliga träd och absolut en inspirerande miljö att fotografera i. Jag kommer att åka dit igen för jag är inte klar i det reservatet.
Hälsningar Lena
Mycket fina bilder och verkligen spännande former.
MVH Bengt
det tycker jag absolut. Det här är ett ställe väl värt att besöka.
Hälsningar Lena