B. LOGGBOKEN

Restaurangen är öppen

Idag öppnade fågelrestaurangen, gissa vem som stod först i kön?

Så här såg det ut då jag hade dukat inför första sittningen. Skatorna var mycket intresserade. I synnerhet som den enda pop-up restaurangen på tomten bara har sittplatser för småfåglar. 

Inledningsvis kom de in ganska diskret från vänster, kollade om det var ledigt...

En annan taktik var hastig flygande entré från höger.

Då lyckades den i alla fall få en sittplats i närheten av buffen. 

Det mest effektiva var nog ändå direkt anfall från ovan. Det var vad alla de andra gästerna föredrog i alla fall.

Här är jag ganska säker på att den läser menyn...

...innan den kommer in för en hastig provsmakning.

Den hugger för sej i farten, på bästa skatmaner. Den får med sej en klick bordsmargarin. Växtbaserat, för den är ju laktosintolerant. 

Det blir springnota förstås, typiskt skator.

Man får ju ändå säga att den klätt upp sej för tillfället. Undrar om det går att få ett plagg uppsytt som uppvisar den här färgpaletten i gråmulet dagsljus.

Den kom tillbaka för att få ett smakprov till och landade prydligt på avsedd plats. 

Sen flyttade den på sej och jag såg direkt vad som var på väg att hända. Den fina grenen med mossa som utgjorde huvuddelen av restaurangen var egentligen för stor för plankan som den låg på. En vuxen skata väger ungefär 200 g och det blev lite för mycket...

Här välter hela dukningen och de eventuella småfåglar som stod på kö i häcken flög åt alla håll. 

Huvudrätten, skalade solrosfrön, studsade upp från serveringen. Hela restaurangen föll ihop på träplankorna och upprörda gäster twittrade ut sina klagomål på internet. 

Det var bara att duka upp nytt och använda buntband för att säkra möblemanget. Jag hade fullt med små gäster som köade för en plats trots att vädret inte var det bästa för en uteservering. En tumultartad start för årets fågelrestaurang.

Hälsningar Lena

2024-10-13 21:48   Tovok

Vilken fin fågelmatning du har fått till!! Och skatorna är ju så himla fina och roliga att titta på. Jag minns att vi hade ett helt gäng utanför fönstret på studentvägen i Uppsala, när jag bodde där under studenttiden. Det var lätt att bli distraherad i timtal! Dina fågelbilder är magiska! Det ska bli kul att få se mera! :) /Tommy.

Svar från Lena Holm 2024-10-13 21:56

Tack Tommy,
vädret var inte det bästa och alla bilderna är tagna genom treglasfönster, från köket. Skatorna var dock så underhållande att jag ville visa dem. Härliga fåglar.
Hälsningar Lena

2024-10-14 06:56   pdahlen

Intressant läsning, om hur det är att starta upp en restaurang, ändå bra att du fick en större testare som fick testat av köket innan säsongen kom igång på riktigt. Påminner om när jag för några år sedan startade en snabbmatsrestaurang på kolonin för småfågel och när vi kom dit en morgon var hela kolonin fylld med kajor och skator, det var en syn från Hitchcock när vi skulle schasa bort dessa snyltare. Härefter så har jag bara frö och kulor i stålnät. I Danmark gick det dock bra att använda frö utan skyddsnät, så fotograferingen hamnade där

Svar från Lena Holm 2024-10-14 07:28

Tack Peter,
jag har nog inte haft en enda kaja på besök, fast det finns gott om dem i Knivsta. Skatorna är mycket vaksamma men de kan inte motstå fett. Talgblocket är därför alltid bakom nät. Enstaka kråkor har vi haft, på stubben men de kommer ogärna upp på altanen. Jag minns att du berättade om invasionen som ni fick. Det blir inte alltid som man tänkt.
Hälsningar Lena

2024-10-14 09:52   Margareta Cortés

Visserligen är skatorna vackra med sin färgglänsande fjäderdräkt, men ack så glupska de är.
Har en liten korg utanför köksfönstert där jag nu har hemmagjorda talgbollar och även där försöker skatorna ta för sig. De landar med en smäll så ibland tror man att korgen ska slå sönder fönstret.
Hackspetten kommer lite mer försiktigt så den klarar att äta där.
Men det är ju klart om man öppnar en så här fin restaurang så är det självklart att någon celeber gäst måste inviga den, även om det blir lite tumult och oreda efter.
Trevligt inlägg med fina bilder.

Svar från Lena Holm 2024-10-14 17:22

Tack Margareta,
ja de är glupska och de kan komma blixtsnabbt från ovan och sno en stor matbit om det finns tillgängligt. Talg har jag bara i skat- (och katt) säker bur. Hackspetten kommer till oss men det gör det lite mera diskret och den är välkommen, även när den tränger sej in i buren för att äta talg.
Hälsningar Lena

2024-10-14 13:26   Tomasz

Haha, vilken rolig text! :)
Och fina bilder såklart!

/Thomas

Svar från Lena Holm 2024-10-14 17:23

Tack Thomas,
det var mulet och mörkt samt att jag hade tvätten igång samtidigt. Då passade det att rigga något i trädgården. Man vet inte vad som kan landa ibland.
Hälsningar Lena

2024-10-14 17:13   Erik Madsen

Hej Lena.
Ännu en underbar serie från dig - avnjuts med ett stort skratt. Och med stor beundran för dina bilder.
Med många vänliga hälsningar från Erik.

Svar från Lena Holm 2024-10-14 17:25

Tack Erik,
det var inte så bra fotoväder men med höga ISO och brusreducering går det att roa sej en söndag då man dessutom måste sköta tvätten mellan fotosessionerna.
Hälsningar Lena

2024-10-14 17:54   ehrsa

Kul, bra bilder också! Vi är inne i den mörka årstiden nu det är bara att inse.. Har man kanske inte tid att ta sig ut i naturen, och mycket för de korta dagarna då.. Så får man väl ta hem 'naturen' så här istället!
Hälsn!

Svar från Lena Holm 2024-10-14 18:00

Tack Jan,
ja även i en liten villaträdgård kan man hitta på saker med lite fågelmat. Vår tomt gränsar ju mot skog så det kommer en hel del arter till matningen. Det går att fota genom viss typ av fönsterglas, om det är mulet, men det bästa är förstås att sitta ute. Dessa bilder är tagna från köket för jag gjorde ju annat också.
Hälsningar Lena

2024-10-16 20:58   gunte

Finfina bilder. Har två skator här hos mig men dom får hålla till godo med det som hamnat på marken under nätbollmataren.
HaD/Gunte..

Svar från Lena Holm 2024-10-16 21:59

Tack Gunte,
skatorna får bara extra mat när jag ska fota, annars får de också ta av det som faller på marken. Ibland kan det finnas någon brödkant och då brukar jag slänga upp den på garagetaket. Det känner de närstående skatorna till, men det är inte i så ofta att det lockar till sej deras släktingar.
Hälsningar Lena