B. LOGGBOKEN

Rovfåglar i människans tjänst

Härom dagen läste jag om Fearnley, en 20 år gammal savannörn som för tillfället jobbade på St Andrews golfbana. Den anrika golfbanan har svåra problem med måsar som samlas vid stora tävlingar för att ta del av alla godsaker som serveras. Han har tre kompisar, Enya, Nailer och Sage som också jobbar på golfbanan nu under de stora tävlingarna. Det enda de behöver göra är att vara närvarande, sittande på armen på en tränare som går runt med dem. Det håller måsarna i schack. Fågeln på bilden känner nog många här igen som en röd glada och den har inget med vare sej golf eller tennisbanor att göra. 

Det här är  samma glada. Den är född och uppvuxen i fångenskap i Skottland. Vi såg den på den stora lantbruksutställningen Royal Highland Show i Edinburgh. I Sverige och de nordiska länderna, utom Danmark, är det förbjudet att hålla rovfåglar i fångenskap sedan 1969. I de flesta andra länder i världen är det tillåtet.  

Att jaga med rovfåglar är en mångtusenårig tradition som Unesco utsåg till ett immateriellt världskulturarv 2012. I dag är den här traditionen särskilt stark i Saudiarabien, länderna kring Persiska viken och i Pakistan. Där är jaktfalken den ultimata statussymbolen. Det finns dock fortfarande nomadfolk i Centralasien t ex delar av Mongoliet och Kina som använder rovfåglar för att skaffa mat. De jagar främst med kungsörnar.

Gladan deltog i en uppvisning där man också informerade om rovfåglar ur många perspektiv. I Skottland finns det en hel del företag som föder upp och använda rovfåglar i människans tjänst t ex för jakt, uppvisningar, filmprojekt etc.  De kan också få jobba på St Andrews golfbana eller på  Wimbeldon som sin egen hök, Rufus, som håller efter duvorna på banorna. Enbart fåglar uppfödda i fångenskap är tillåtna i Storbritannien och alla fåglar bär sändare.  

Efter gladan kom det fram en bengalgam (vitryggad gam). Gamar används inte för jakt. Här var det enbart uppvisning och information om vad som händer med världens gampopulationer (naturens städpatruller). Bengalgam var världens vanligaste rovfågel 1980-talet men har minskat katastrofalt pga av förgiftning.

Diklofenak (och andra liknande substanser) som finns i smärtstillande preparat t ex Voltaren, används också inom veterinärmedicin. Rester av läkemedlen i död boskap förstör njurarna på rovfåglarna, ofta med dödlig utgång. Hannar drabbas dessutom hårdare än honor och 2018 uppskattades populationen till färre än 15 000 individer. Arten kategoriseras sedan 2000 av internationella naturvårdsunionen IUCN som akut hotad. 

Royal Highland Show har ca 200 000 besökare över fyra dagar och rovfåglarna flög två gånger per dag (olika fåglar). Jag tror inte att en särskilt stor andel av dessa besökare kände till vad som händer med världens gamar eller reflekterat över gamarnas betydelse i naturen. Här fick de veta.

Diklofenak är förbjudet i Indien och flera länder i Sydasien, andra preparat har också utvecklats som är mindre skadliga t ex meloxicam, samt att olika åtgärder (åtelmatning, uppfödning etc) har satts in för att rädda gamarna, men det går sakta och det är andra problem som också påverkar processen.

Efter gamen kom uppvisningens största fågel och hade åskådarna inte höjt mobilen för att ta en enda bild tidigare, så gjorde folk det nu. Hur många har sett en friflygande havsörn så här nära förut? Det här var en ung hanne och hans mor visades under det andra tillfället för dagen. 

Mannen i bakgrunden, som skötte informationen på ett både proffsigt och medryckande sätt, kom nu in på aspekter som var mer aktuella i det egna landet och för lantbrukare, specifikt fårbönder. Örnarna har ökat i antal även här, som i Skandinavien, och skyddsjakt har varit på tal för den potentiella fara de anses vara under lamningssäsongen. Men tackorna är vaksamma och örnarna rätt lata. De hade därför många gånger bevittnat hur de landar i en hage med tackor och lamm, för att äta efterbörd eller möjligen ta med sej ett dött lamm som lämnats. 

De hade filmat med flygande örnar precis under lamningen vid ett antal gårdar i Skottland, där lantbrukarna först protesterat när de anlände. När de skulle lämna platsen efter två veckor fick de emellertid veta av fårägarna att det var över förväntan hög överlevnad på lammen i området och att de inte sett skymten av rävar, korpar eller kråkor i hagarna.  Ingen exakt vetenskap men kanske kan den informationen lugna ner motståndet något. Den här bilden är obeskuren och även om brännvidden är 500 mm drog jag efter andan när den kom inflygande.    

Kulturarv, bevarande, sport eller jakt för bättre bemedlade. Man kan ha många åsikter om falkenering, men i det här landet är det tillåtet och föreställningen de bjöd på var mycket mer än bara en visuell show. Många gick helt klart därifrån med betydligt mer ny och bra kunskap om rovfåglar än de hade när de kom, och kanske något lite mindre fördomar om örnar som lammdödare. 

Hälsningar Lena

PS. Jag känner till att vissa fågelorganisationer oroar sej för att förrymda falkhybrider ska blanda sej med vilda populationer och ställa till det i naturen, men det här kändes tillräckligt långt ändå, utan att gå in på det.  

2024-08-28 07:14   pdahlen

Intressant läsning och fina bilder till. När jag läste rubriken så tänkte jag just på den örnen jag läste om på golftävlingen. Du säger 1969 men jag var på Kolmården med dottern på någon rovfågelshow och det var ju efter 1969. Jag passerar en som har uppvisning av falkar varje gång jag kör till sommarstugan i Danmark, men har aldrig varit där.

Svar från Lena Holm 2024-08-29 17:29

Tack Peter,
jag har också sett rovfåglar på Kolmården efter 1969 och det finns ett separat regelverk som gäller för djurparker beträffande att hålla och föda upp rovfåglar. De får dock inte jaga med dem i Sverige. Djurparkerna får ju hålla andra vilda djur i fångenskap, vilket inte privatpersoner heller får göra.
Hälsningar Lena

2024-08-28 10:05   gunte

Trevliga bilder och information, trist med dom hot som finns.
Kan tänka mig att det finns ett stort användningsområde på olika platser som du beskriver. Dom fåglarna som "jobbar" lever nog ett gott liv får man hoppas.
HaD/Gunte..

Svar från Lena Holm 2024-08-29 17:32

Tack Gunte,
vi har besökt en anläggning i Skottland där man födde upp, tränade och jagade med rovfåglar. Av det vi fick se och höra hade de fåglarna ett ganska bra liv och fick flyga fritt dagligen. Det är mer än vad de flesta undulater får.
Hälsningar Lena

2024-08-28 21:06   Bjarne

Väldigt spännande och bra reportage. Hoppas de får lön för sitt arbete med lite extra god föda, vad det nu kan vara! Vad har jag för åsikt egentligen? Ja, så länge inte fåglarna far illa på något sätt så ser jag inget problem. Fast hur vet man det? Jag har varit på uppvisning i Australien och det var både kul och spännande.
Hälsningar, Bjarne

Svar från Lena Holm 2024-08-29 17:37

Tack Bjarne,
de fick nog nykläckta döda tuppkycklingar skulle jag tro. De behöver få i sej "hela djur" emellanåt och inte bara köttet. VI har besökt ett ställe i Skottland som var mycket professionellt och de fåglarna hade nog ett rätt bra liv (bättre än många små burfåglar). Visst finns det aspekter på detta som man kan ifrågasätta, det gör det i princip med alla typer av djurhållning som vi håller på med.
Hälsningar Lena

2024-08-29 20:02   imse 59

Tack för lektionen, mycket info där. Är väl oftast emot djur i fångenskap men det finns ju lite överallt. Man får hoppas att de har det bra i alla fall.
En kvinna i Dalarna har två arapapegojor, de bor nog lika stort som sin husse o matte och de får friflyga ute varje dag. Då kan jag tycka att det är ok.

Svar från Lena Holm 2024-08-29 20:17

Tack Ing-Marie,
Visst finns det tveksamheter för denna typ av djurhållning, som de flesta andra former vi håller djur på. De två arapapegojorna har det väldigt mycket bättre än majoriteten av våra burfåglar. Det är lätt att glömma att undulater också är papegojor och väldigt smarta fåglar.
Hälsningar Lena

2024-08-29 20:43   Erik Madsen

Hej Lena.
Visst kunde du fota en sådan föreställning.
Jag tror att de som håller rovfåglar i fångenskap är föremål för kontroll av myndigheterna i området – det gäller även djurparker.
Den lokala fotbollsklubben hade för några år sedan gjort ett avtal med några örnfolk från Samsø. Örnan fick flyga från ena änden av fotbollsplanen och tillbaka. Det var dock bara en enda säsong som det ägde rum och jag tyckte det var bra. Örnen valdes för att det finns ett örnhuvud i FCR:s logo.
Med många vänliga hälsningar från Erik.

Svar från Lena Holm 2024-08-29 20:49

Tack Erik,
jag är ganska övertygad om att det finns ett tämligen strikt regelverk som de som håller rovfåglar och jagar med dem måste hålla sej till hos er. Precis som reglerna som djurparker måste följa. Det var också väldigt reglerat i Skottland och hur fåglarna skulle gå att spåra om de rymde.
Hälsningar Lena

2024-09-23 19:40   morgondotter

spännande text och bild
jag har varit högst en halvmeter från en havs örn som tvärbromsade
jag stod innanför mitt fönster 2 m högt när jag ser en hare rusa uppför slänten för att komma in under huset
riktar blicken uppåt, blir stel då jag ser en havsörn möta min blick
den lyckas bromsa före rutan
jag ser dens utspärrade klor, dens hud på benen - fjädrar på dens kropp och denna fasansfulla blick
den lyckades bromsa, annars hade vi båda kanske dött
jag kan framkalla minnet när som

sånt kan hända
/inger

Svar från Lena Holm 2024-09-24 21:01

Tack Inger,
vilken otroligt upplevelse du delar med dej av. Jag kan se det framför mej, hur den gigantiska fågeln kommer flygande mot dej. En havsörn väger ca 5 kg och om den inte hunnit bromsa hade den antagligen brakat genom de stora glasrutorna med oanade konsekvenser som följd. Häftigt att den ändå hinner inse faran och stanna upp tillräckligt för att hindra kollisionen. Små fåglar, som rör sej betydligt snabbare i svängarna en örnen, missar ju avståndsbedömningen ibland. Men konsekvenserna av en fågel på 20-100 g som flyger på en ruta är inte så stora och alltid värst för fågeln.
Hälsningar Lena