B. LOGGBOKEN

En blog om undervattensfoto i första hand, men livet pågår ju även mellan dyken...

De saffransgula fåren och några till

På en lantbruksutställning av en sådan omfattning som Royal Highland Show har man förstås fårklippningstävling, alltså "sheep shearing" och även "wool handling" (det som tjejen gör). Vid klipparen till höger sitter en röd knapp. När han är klar med sitt sista får trycker han på knappen. En domare står och tittar på klippningen hela tiden och det finns en speakerröst som snackar konstant under hela deltävlingen. 

Vinnaren till höger klippte fyra får på tiden 6:08. De här killarna klipper sålunda ett får på ca 90 sekunder. Rekordet är på 37,9 sekunder för ett får, som jämförelse.

 Man skulle ju också kunna tänka sej att de hade fårvallningstävling, men det är en demonstration. Vilket är nog så trevligt och man får en utförlig beskrivning av vad hunden gör. Det var två hundar med och hur de kunde fösa runt dessa fem får var häpnadsväckande. I början av 90-talet jobbade jag på en gård i Australien och tilldelades då en "egen" hund. Vi blev ett bra team men jag insåg också ganska omgående att det var mycket lättare att valla 500-1000 får än fem. En anledning till att det ofta är fem på tävlingar.  

När en vallhund jobbar ger den alltid 120%, i synnerhet en ung hund som denna. Den är också extremt lyhörd och "lägger sej platt" på minsta kommando. 

Det fanns förstås mängde med får att titta på. Här den traditionella rasen Scottish Blackface, den vanligaste rasen i Storbritannien. 

Stora pampiga horn ska det vara.

Alla fårraser hade bedömts under torsdag och fredag men man kunde gå runt och titta på dem där de stod uppstallade. Det här var en ras jag aldrig sett förut. Valais blacknose eller Walliska svartnosfår (det finns några i Sverige). Man håller dem för både kött och ull.

De här var det förstås många som stannade och tittade på.

Den här trevliga teckningen är typisk för Kerry Hill får. Sedan 2018 finns det några i Sverige vad jag kunde se efter en snabb sökning. 

Här står det några Kerry Hill som är särskilt fina och ett par har fått på sej täcken och nu börjar vi närma oss anledningen till att det finns saffransgula får. De har täcken på sej för att inte blir smutsiga. De flesta fårraser är vita och de tillbringar all sin tid ute på bete. Gräs, blött, lera, osv ni förstår säkert.

När man tar sina finaste djur till en tävling färgar man dem för att det går inte att få bort alla fläckar. De ska alltså se extra fina ut och färgen kan vara brun, brunröd eller som dessa rejält gula. Det blev ju rätt käckt när man har svart huvud och svarta ben som dessa stadiga köttrasfår. 

Här kan ni se lite andra färgnyanser förutom de saffransgula. Färgen försvinner snabbt när de kommer hem och de regnar på dem ute på betet. Dessa får ser ju lite extra roliga ut med sina enorma upprättstående öron. Rasen heter Border Leicester och är den största rasen i Storbritannien. De är både högresta och tunga. En vuxen bagge kan väga mellan 145-170 kg och en stor tacka upp till 120 kg. De används både för kött och ull.  

Andra fårrelaterade tävlingar var herdestavar. Jag hade inte en stav när jag jobbade i Australien (bara hund och motorcykel), men jag kan förstå att den kan vara till nytta ibland. 

Det fanns även tävlingar med olika produkter gjorda av ull, samt förstås bedömning av hela den sammanhållna ullen som man får när man klipper ett får (fleece). I kategorin tovat hantverk var den här helt fantastiskt och vann förstås första pris. Detaljerna är perfekta och raserna mycket fint utförda. Den visar också de fyra årstiderna med lamning på våren. Klippning på sommaren och grönt bete följt av höstfärger, små svampar och en perfekt Scottish blackface samt slutligen en med vinter, då man måste ge fåren grovfoder. 

Naturligtvis har fåren korrekt märkning i öronen och det lilla lammet står på knä för att dia. Stenmuren är också på plats. 

Det fanns även en avdelning med getter, inte lika stor som de med får men ett antal raser fanns på plats. Vissa getter tyckte det var fint med all uppmärksamhet.

Jag tycker personligen att Anglo nubian är en charmerande ras med sina långa mjuka öron. Den används både för mjölk, kött och även skinnen. 

De vuxna djuren har också en ädel profil.

Köttrasen Boer kommer från Sydafrika. Vuxna hannar väger över 110 kg och hondjuren drygt 90. De växer snabbt och en killing kan nå 40 kg på 90 dagar, då de säljs till slakt (skulle jag tro). Jag råkade få se en sån här flock i Norge då jag besökte Ole Martin (örnfoto) i Flatanger förra året. 

Det fanns tyvärr inga angoragetter på denna show men jag avslutar med ett par dvärggetter (Pygme goats). De här fyller ungefär samma funktion som mini shetlandsponny och en kollega brukar kalla den här kategorin husdjur för "garden ornamentals".  Jag skulle gissa att de små getterna är betydligt roligare att ha i trädgården än de små hästarna.

Hälsningar Lena

Inlagt 2024-07-02 07:45 | Läst 346 ggr. | Permalink
Intressant och lärorikt som vanligt. Så många olika sorter att studera. Border Leicester ser ju ut som förväxta harar ;-).
Svartnosfåren är en favorit, jag följer https://www.instagram.com/akerboblacknose/ som vi träffade under fårfesten i kil för några år sedan.
Mvh Bengt
Svar från Lena Holm 2024-07-02 21:33
Tack Bengt,
kul att du känner igen svartnosfåren. Det har även Gunnar Staland kommenterat. Då finns det nog en del spridda i Sverige. De har ju en hög charmfaktor.
Hälsningar Lena
Intressant och fina bilder. Gillar får bättre än kossor, getter är väl ett gränsfall har inte haft någon direktkontakt med dem, så jag vet inte. Såg för några år sedan en fårklippningstävling på TV, kanske var det en uppvisningsgren på ett OS jag vet inte. Vallhundar och får ser jag ibland klipp på FB, man är ju imponerad av hundarna. Det var nog på FB jag såg ett klipp för några dagar sedan då några hundar skulle få in ett tjugotal får i en liten cirkel på kanske 10m diameter, verkligen skickligt gjort. Vid sommarstugan i Kungsbacka så går det alpackor, de är riktigt söta. Kan ju tycka att det är konstigt att man färgar djuren för att få bort fläckar, borde vara bättre då att domarna bortser från fläckar, men söta är de ju
Svar från Lena Holm 2024-07-02 21:40
Tack Peter,
det är riktigt kul att se fårvallningstävlingar men även uppvisningar. Dessa hundar fick in de fem fåren i en mycket liten och rätt skranglig, portabel hage. Men får som är med på tävlingar lär sej också, och det kan man se ibland, dvs att de går in i en fålla för de har lärt sej. Alla färgar inte sina får och det kanske också beror på hur det sett ut på betet. Generellt på en tävling vill man ju inte att det ska vara något på djuret som "stör" vid bedömningen. Om du går in i en hage med getter, bli inte förvånad om de alla kommer fram och omringar dej, av nyfikenhet.
Hälsningar Lena
pdahlen 2024-07-03 10:39
Fick en snarlik variant på vallning idag på FB, länkad om nu länkningen fungerar

https://fb.watch/t4NKt4bIcW/?
Svar från Lena Holm 2024-07-04 07:44
Helt underbart! Vilket teamwork med de tre hundarna. Valla indiska löpänder är nog inte det lättaste, även om jag tror att de där fåglarna har blivit vallade förut. Även djuren som blir vallade lär sej, i synnerhet de som får vara med om det ofta.
Hälsningar Lena
Kollat lite ikapp. Trevlig resa. Kul med sådan stor utställning varvat med tävling utmaningar. Min gamle morfar var hovleverantör med sin fåravel. Det ställdes ut osv. Vallhundar är imponerande i sitt arbete. På ängar runt mig brukar dom tränas.
Mvh N
Svar från Lena Holm 2024-07-02 21:42
Tack Nini,
vallhundar är verkligen roliga att se på och det var spännande att få jobba med en. Utställningen var mycket trevlig och välordnad, jag hittade så mycket intressant att titta på.
Hälsningar Lena
tack för en intressant berättelse
och
fina bilder
som
ökade mina magra kunskaper om får
kommer att undersöka lite mer
/inger
Svar från Lena Holm 2024-07-02 21:47
Tack Inger,
trevlig att du fann informationen lite matnyttig. Det kommer ett inlägg till som kommer att handla bl a om nötkreatur, de riktigt stora och tunga.
Hälsningar Lena
Hej Lena.
Tack för några mycket intressanta blogginlägg om detta imponerande evenemang. Kul och lite konstig idé att dölja fläckarna på den måde :-)
Med många vänliga hälsningar från Erik.
PS: Djurutställningen i Roskilde (Damarks största) hölls i år 31 maj till 2 juni.
Svar från Lena Holm 2024-07-02 21:49
Tack Erik,
tja, det är nog en hel del traditioner bevarade i dessa tävlingar och djuren ska vara fina, vilket ofta är ett problem med just vita djur som går ute. Det kommer ett inlägg till, med bl a nötkreatur. Sedan får det räcka för den här gången. Jag ska kolla upp showen i Roskilde.
Hälsningar Lena
Så många söta djur! De där saffransgula kan man ju ha till jul:) Det riktigt syns vilken fart vallhunden har fast bilden är skarp. Jag kan tänka mig att det var en doftupplevelse också att vara där!
Hälsningar, Bjarne
Svar från Lena Holm 2024-07-02 21:52
Tack Bjarne,
om du menar att det luktade av det som djuren lämnade efter sej så var det väldigt lite. Man var nämligen otroligt noga med att skotta undan minsta lilla hög för att de inte skulle bli smutsiga och alla djur stod på enorma mängder halm. Det var faktiskt lite svårt att få till bra actionbilder på vallhunden. Det blev flera bilder med bara halva hunden.
Hälsningar Lena
Ja det var många förnäma profiler i detta både ovanliga och uppskattade reportage. Har sett lite om Border Leicester på TV. Bilden på hunden är verkligen påpassligt tagen. Lantbruksutställningar är nog kul för alla, ofta finns där väl mat också?
Svar från Lena Holm 2024-07-02 21:58
Tack Stefan,
det är flera fårraser men även getter som har en sådan "förnäm profil", i synnerhet handjuren. Det finns även olika varianter av Leicesterfår och alla har upprättstående öron, men Border Leicester har de mest iögonfallande. Jag hade flera halva bilder på hunden :-) Visst fanns det mat! Det fanns stora tält med exempel på mat producerad i Skottland, men även övriga landet. Dessutom matlagningsevent som man kunde titta på och naturligtvis mat en massa god mat att köpa från portabla vagnar. En hel del grillat kött, men det fanns mat för alla smaker.
Hälsningar Lena
Snacka om proffs när det gäller att klippa får.
Förstår att du verkligen ville ha biljetter till detta, verkar ju vara hur mycket som helst att se där. Speciellt med ditt intresse och kunskap om detta.
Kul och fin läsning med bra bilder. Jag har läst alla bloggar även om jag inte "hunnit" kommentera alla.
Ing-Marie
Svar från Lena Holm 2024-07-02 22:01
Tack Ing-Marie,
det fanns verkligen mycket kul och intressant att se på detta ställe och vi var där två hela dagar från ca halv nio till fem eller halv sex. Jag kommer att visa ett inlägg till för jag vill visa mer bakom kulisserna och mer om nötkreaturen, de riktigt stora.
Hälsningar Lena
Mycket intressant om brittiskt förhållande till djurhållning och fina bilder. ”Garden ornamentals” är en skön omskrivning av ett djur som inte gör nån direkt nytta. Brittiskt.
Black Nose har vi haft några i fårhagen här i närheten. Lammen= sötchock i kvadrat.
/Gunnar S
Svar från Lena Holm 2024-07-03 08:02
Tack Gunnar,
uttrycket "garden ornamentals" är förstås med glimten i ögat. Intressant att du känner till Black nose, det gjorde även Bengt. Det finna alltså på flera ställen i Sverige. Kanske för att de ser så sköna ut och fungerar bra på enklare bete. Lammen vi såg var helt bedårande.
Hälsningar Lena
Hej Lena! Trevligt reportage med intressant information om detta evenemang. Fina bilder på "fårskallar" och hårt arbetande vallhund. Hälsningar Mats
Svar från Lena Holm 2024-07-03 08:03
Tack Mats,
eftersom jag själv är så intresserad av allt man kan hitta på en sån här utställning så blir det en del utläggningar, och mycket bilder. Jag har bara visat en liten del av fårraserna. Vallhundarna var mycket imponerande.
Hälsningar Lena
Mycket att lära sig i det här inlägget. Trodde innan att det verkligen fanns saffransgula får när jag såg dina bilder, men förstår nu hur och varför.
De tovade var verkligen välgjorda och fina, har sett en som gör i samma teknik men hundar.
Att ha en get i trädgården är väl ungefär som att ha rådjur där, de äter nog lika många blommor.
Svar från Lena Holm 2024-07-04 07:49
Tack Margareta,
det var nog en hel del besökare på showen som inte heller visste att vissa får var färgade eller varför. Jag har sett det förut men inte så gula som dessa var. De tovade verken som ställdes ut var otroligt fina. Getter är väldigt kräsna på vad de äter och föredrar ofta buskar och små träd framför t ex frodigt gräs. Men de är också oberäkneliga och plockar förstås i sej en del annat än de man tycker att de borde äta.
Hälsningar Lena
Får för AIK-fansen :)

Kul reportage och bra bilder!
Svar från Lena Holm 2024-07-08 09:59
Tack Anders,
just de med svarta ben och huvud blev rätt kul när de färgades gula.
Hälsningar Lena
Svar från Lena Holm 2024-07-08 09:59
Tack Anders,
just de med svarta ben och huvud blev rätt kul när de färgades gula.
Hälsningar Lena



(Visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?


Lägg till

Tidigare blogginlägg