B. LOGGBOKEN
Östra Finland, dag 3, i skogen
Efter en händelserik gryning i gömslet var det skönt med frukost och en dusch. Naturligtvis blev det också en snabb koll av bilderna, det regnade ju ändå ute så det inbjöd inte till att fånga några flygande ekorrar. Fast när jag försökte få min gamla PC att brusreducera i LR angav den att det skulle ta 95 minuter. Hmmm...Det blev till att ladda upp några bilder av järven i sambons nyare "äppeldito", som brusreducerade på 50 sekunder. Därefter följde en diskussion om uppdatering av bärbar dator...
Bilden ovan visar baslägret hos Lassi och huset som man bor i samt där man intar alla måltider. Enkelt och funktionellt, ingen lyx utan precis vad man behöver.
Hela anläggningen ligger mycket vackert omgiven av vatten på tre sidor. Naturligtvis finns en vedeldad bastu (huset på denna bild) samt flera fina ställen att samlas och grilla eller bara sitta och samtala i naturen.
Idag skulle vi sitta i gömslena i skogen. Området kallas "Pineforrest" och där finns gömslen för tre, två eller en person. Niklas är på väg in i ett av enmansgömslena, det minsta eller i alla fall det med lägst takhöjd. En del av gömslena har en golvglugg, förutom minst två gluggar i sitthöjd. Vi fick order om att inte stanna utanför gömslena för att fotografera eller småprata, så jag har bara den här bilden tagen i all hast när vi passerade på väg till vårt tvåmansgömsle.
Skogen är gammal barrskog med både tall och gran, blåbärs- och lingonsris samt mossa på marken. Trots småregnet är det ändå magiskt vacker skogsmiljö, men det är förstås mörkt och jag hamnar direkt på ISO 6400. Så fort lugnet lagt sej efter vår ankomst upptäcker vi att det är fåglar i skogen och nu är det inte korpar och kråkor som gäller utan två andra arter som också hör till kråkfåglarna, nämligen nötskrika och...
...den något mindre lavskrikan. Den här blöta lavskrikan hittade direkt en bit hundmat som fanns undanstoppat lite här och där framför gömslena och i skogen.
Jag ser sällan lavskrika och blir direkt uppslukad av att följa dessa ivriga fåglar som letar efter godsaker mitt framför ögonen på oss.
En lämplig slutartid för björnar i rörelse är 1/500 s och det var vad jag hade inställt inledningsvis. Nu insåg jag ju att det går inte alls när man har flygande fåglar framför kameran, eller det blir ungefär så här (om man har väldig tur).
Alltså blev det högre ISO (8000-10 000) och slutartiden runt 1/800 till 1/1000 s. Det är egentligen inte tillräckligt kort tid för fåglarna, men en kompromiss och lite suddiga vingar är ju OK. Den här nötskrikan gjorde en förträfflig "fjäderpiffarmanöver" precis framför vårt gömsle. Den visste nog att fotograferna var på plats och då måste den snygga till sej lite.
Det här är före- och efterbilder (bilden ovanför är själva piffandet). Jag tyckte skillnaden var så slående att jag måste visa den. Vilken "makeover", och det tog inte mer än bråkdelen av en sekund! Vid det här laget var jag helt uppslukad av fåglarna.
Plötsligt sitter en järv till vänster om vårt gömsle. Den har kommit uppför sluttningen på sidan om oss och tittar upp bakom stocken. Den är fascinerande nära. Bilden är tagen med 100-500 zoomen på 135 mm och den är obeskuren. Det låg några laxhuvuden delvis under och bakom stocken. Järven tuggar ivrigt i sej godsakerna och tittar upp över stocken med jämna mellanrum.
Den ser sej omkring hela tiden. Det kan ju dyka upp betydligt större rovdjur. Björnar ger sej inte på järv, men vi har fått höra att vargar gör det och enda sättet för järven att undkomma då är att klättra upp i ett träd. Järvar har mycket stora revir, så det här är med stor sannolikhet samma individ som jag fick se i morse. Kolla in klorna!
Järven rör sej snabbt och jag är glad att jag anpassade inställningarna för fåglar. Den flänger runt framför gömslena och letar efter vad ätbart som kan finnas gömt i riset eller bakom stubbar och stenar.
Den springer förbi oss väldigt nära och jag är imponerad av att det en blev en enda bild med godtagbar skärpa. En järvhanne väger ca 15 kg och är ett litet djur jämfört med björnarna vi sett tidigare som uppskattningsvis kanske väger så mycket som 300-350 kg just nu.
Den stannar upp på stocken och vi njuter av att få se den stilla en stund.
Sedan levererar den ett härligt grin och slickar sej om munnen. Tack för maten kan man tänka sej att den förmedlar. Jag är helt övertygad om att den vet att vi sitter i gömslet och tittar på den.
Björnarna då, kom det inga björnar kanske ni tänker? Jo, björnen kom. Lite trevande först...
,,,men här verkar det ju helt lugnt så då är det väl bara att kliva fram och kolla om det finns något gott att äta. Den här björnen kom väldig nära gömslet och det är nog den individ som är högst upp i rangordningen bland de tre björnar vi fick se.
Just denna bild är en personligt favorit och kanske den bästa björnbilden från denna resa. Vad tycker ni?
Den mörka björnen som nästan är svart kom intassande efter en stund, men den ser lite tveksam ut. Den här har jag uppfattat som längst ner på rangordningen. Den första björnen är fortfarande kvar inom området och befinner sej ganska nära vårt gömsle.
Bäst att ta det lite varligt...Förstora gärna denna bild så kanske ni också ser tveksamheten hos denna björn :-)
" - Jag är klar nu så du kan få ta över. Sträck på dej, det är fotografer i alla gömslena ! "
Det tror jag inte att den tänkte egentligen, men kan kan väl få spekulera...Den lämnade i alla fall området och den mörka björnen fick nosa igenom buskarna efter eventuella godbitar som ingen hittat ännu.
Hej så länge,
Lena
nötskrikan är vår talrikaste kråkfågel och det finns gott om dem runt där jag bor. Men de är skygga och inte särskilt lätta att fotografera. Lavskrika måste jag däremot köra drygt en och en halv timme norrut för att få se och de är därför lite extra kul för mej. Hittills har det blivit häftigare och bättre för var dag som gått och nu är det svårt att tro att det kan bli mer. Vargar förstås, men vi vet redan att chansen är väldigt liten att vi ska få se dem. Men det fanns även annat skulle det visa sej...
Hälsningar Lena
kul att du tittar in. Det kommer ett par inlägg till från denna resa.
Hälsningar Lena
hittills har varje dag bjudit på spektakulära möten och fåglarna denna dag spetsande verkligen till det, samt järven förstås som visade upp sej så fint. Jag har sett järv en gång förut och visste att jag absolut måste få med tassarna med klorna på bild. Det är en utpräglad karnivor och dräparförmågan per kilo kroppsvikt är säkert imponerande. Jag håller med om att björnarna verkar skela men jag vet inte mer om det är du gör.
Hälsningar Lena
vad jag kunde se bråkade inte lavskrikor och nötskrikor med varandra. Nötskrikorna är större och tuffare. De dominerar så vitt jag kunde se. Järven rör sej nog där det finns mat, den är en opportunist som tar för sej där det bjuds. Dock har de mycket stora revir och rör sej antagligen en hel del i olika miljöer. Jag vet att du gärna vill se bilder som visar mer av miljön och jag ska tänka på det i de sista inläggen jag kommer att visa från denna resa.
Hälsningar Lena
jag håller med om att den blöta lavskrikan är charmerande och jag blev väldigt upptagen av fåglarna trots att björnen var på plats och gick runt för att leta efter godsaker. När järven kom blev det dock fokus på den. Järv i den här typen av miljö är svårslaget. Lavskrikor finns trots allt utanför Järbo (ca en och en halv timme bort med bil).
Hälsningar Lena
Enligt Sara på Wildnordic så sa hon att järven skrämde bort björnarna, i alla fall vid hennes gömsle, men dom var ju ganska nya besökare där.
Här fick du verkligen utdelning med många bra bilder, kan inte ha varit långsamt många stunder.
Många bilder på topp men den andra bilden på järven med lite regnstänk gillar jag lite extra. Den ljusa björnen gör ju sig bättre på bild då det var lite mörkt.
Ing-Marie
det är faktiskt bloggandet som fått mej att ta bilder på omgivningarna och annat runt omkring, samt också att vi gör en årskavalkad. I kavalkaden som svärföräldrar, min och sambons syster får vill vi ju gärna ge en bild av hela upplevelsen och inte bara det häftigaste. Här tror jag inte att järven påverkade björnarna det minsta. Järven gick omvägar för att inte komma för nära björnen vid den åtel som vi hade under dag 4. Mer kommer om det. Vi hade otroligt mycket aktivitet under tiden i gömslena och det där med att sitta och vänta förekom knappt. Jag har inte upplevt något liknande i några andra gömslen. Om jag skulle rekommendera någon som ej suttit i gömsle förut så är det här det bästa jag upplevt.
Hälsningar Lena
jag blev extra glad för fåglarna för de kom som en överraskning. Björnen visste vi att den ganska säkert skulle dyka upp och den här platsen besöks ganska ofta av järv. Men visst hade vi tur som fick se så mycket av dem.
Hälsningar Lena
den snabba morgontoaletten för nötskrikan imponerar :-)
Tack för besöket på vår utställning!
Mvh Bengt
jag visade den snabba fjäderfixningen för min frissa idag och hon tyckte den var kul, men är glad för att vi människor kräver till mer för att bli nöjda. Alltid lika trevligt att titta på bilder hos er.
Hälsningar Lena
MvH
Johnny
Baslägret ligger mycket fint och man kan promenera som man vill här för gränsen är en bit bort. Det här var betydligt bättre än någon annan björnresa jag varit på och mycket proffsigt skött. Även om det inte kom några vargar fick vi mycket goda möjligheter att fotografera de andra rovdjuren samt att vi fick stora rovfåglar på eftermiddagen dag 4. Det kommer bilder även på dem.
Hälsningar Lena
Inspirerande och beundrarsvärd.
Hälsningar Halina
de stora rovdjuren gjorde sej så bra i skogen och det var kul att få närbilder på järven. Den slickade sej ofta om munnen eller visade sina rovdjurständer.
Hälsningar Lena
Hälsningar Jörgen
det var mycket fin miljö i skogen och även om det var mörkt blev det en del bra bilder. Järven stannade länge och jag tror alla fick se den på nära håll minst en men antagligen flera gånger.
Hälsningar Lena