B. LOGGBOKEN

Mjölk på jobbet - mer än bara i kaffet

Just nu kan vi köpa mjölk på jobbet. Det kan tyckas vara en självklarhet om man jobbar på Sveriges Lantbruksuniversitet, men mjölk ska både pastöriseras och kylas för att få säljas som livsmedel (små volymer får säljas opastöriserade). Korna går ju heller inte på campus. Men i fredags dök den här upp, en mjölkautomat.  

Om man inte har med sej en egen flaska för mjölken kan man köpa en för 10 kronor. Den kan man naturligtvis återanvända.

Det här är mjölkautomaten. Mjölken pastöriseras på Lövsta gård, där korna går, och levereras kyld till automaten. Här är det bara att följa instruktionen.

Man öppnar luckan, ställer in sitt kärl och trycker på knappen. Ett räkneverk talar om hur många ml du fyllt. Sedan betalar man med svisch. Mjölken kostar 42 kronor litern. Vilket är vad man får betala om man vill ha närproducerad mjölk, ej homogeniserad och med naturlig fetthalt. Mjölkautomaten är inte något som är unikt för SLU. Den finns på ett antal gårdar ute i landet och det finns ett tillräckligt stort antal konsumenter som betalar för den här sortens mjölk. 

Vad som är lite speciellt med den här mjölken är att den kommer från ett forskningsprojekt där kor fått behålla sina kalvar i 4-6 månader. I vanliga fall tar man bort kalven från kon någon dag efter att den är född och föder upp kalvarna separat. Här följer kalven med och dricker när den behagar. 

I söndags stämde jag träff med projektledare Sigrid Agenäs och fick besöka korna med sina kalvar. Jag vet vad några av er anser om kor men här var jag tillsammans med ett proffs, fick tydliga instruktioner hur jag skulle bete mej bland djuren och naturligtvis byta både skor och kläder för att ens få sätta min fot i stallet eller hagen. Väl ute i hagen var det bara att stå stilla och titta på djuren. En och annan var förstås lite nyfiken.

Om ni föreställde er små gulliga kalvar som skuttar runt så har de passerat det stadiet nu. En sex månaders kalv är ett ganska stort djur. Den kan dricka 18-20 liter mjölk per dag, fast den har fint grönt bete att äta av. 

Men de är förstås lite söta fortfarande....

...och de mäter sej med varandra, eller så är det bara sällskapligt buffande. 

Här är några av korna på väg in till roboten för att bli mjölkade. De väljer själva när det är dax och då får de också kraftfoder. De har en transponder på halsbandet så varje ko får en fodergiva anpassad efter sina behov. Det finns en grind inne i stallet som hindrar kalvarna att komma in till mjölkroboten. När det inte är sommarbete går ju alla djuren inne i stallet och där måste det fungera med att ha kalvarna bland korna.

Här funderar de över om det är höger eller vänstertrafik som gäller. De har inte så bråttom. Eftersom de kan bestämma själva behövs ingen som stressar dem genom att  driva dem i gångarna. 

Jag fick vänta ganska länge på att en kalv skulle ta sej en slurk mjölk, men till slut fick jag utdelning. 

Sigrid berättade att korna är betydligt mer än bara "en mjölkbar", även när kalvarna börjar bli så här stora. De ser mycket ömsesidig samvaro mellan ko och kalv, de gosar och slickar varandra. 

Här är ett exempel. Det är inte bara kon som slickar kalven utan också det omvända. Det som ser ut som konstiga mönster i vitt på den här kon (och andra) är resterna av märkning med stora siffror som de haft när en doktorand gjort beteendeobservationer. Man samlar förstås in mängder med data från dessa djur. Det finns kameror både inne och ute, de har band på benen (blå grej på kalvens bakben) som registrerar hur mycket de rör sej. De registrerar förstås all typ av mjölkdata, hälsodata, vikter och en massa som jag inte har koll på. 

Men här är det bara gos just nu och visst ser man att det är mor och dotter.

Det finns lantbrukare som är intresserade av den här sortens djurhållning och det finns en efterfrågan bland konsumenter på mjölk producerad på detta sätt, men det finns väldigt lite forskning på hur väl det fungerar i praktiken.  

Här är projektledaren tillsammans med två av de mer nyfikna individerna. Sigrid är professor med inriktning på idisslare och denna söndagseftermiddag var hon på plats för att göra en del kontroller inne i stallet. Då går hon också gärna ut bland djuren och man ser att de helt klart är vana vid att hon rör sej bland dem. 

De här två var också nyfikna på oss och den där grejen som riktades mot dem som det kom små klickande ljud från. Jag hade en telezoom på den ena kameran för att kunna fota kor och kalvar på ett avstånd som inte störde dem. Jag ville ju se dem interagera med varandra. På den andra kameran hade jag 16-35 mm för Sigrid hade sagt att vissa kommer väldigt nära. 

Ko-lossalt nära ibland och då kan man ju inte motstå att ta några närbilder. Jag satt förstås inte på huk när jag tog dessa utan stod stilla bredvid kon och chansade, utan att titta i sökaren. Därav den sneda horisonten. 

Här lyckades jag bättre med horisonten. Notera flugan på mulen, nästan skarp är den också. 

Hälsningar Lena

2022-08-23 18:38   pdahlen

Intressant. Kom att tänka på när vi som barn cyklade från sommarstugan i Kungsbacka ner till bonden 1km bort och hämta mjölk på morgonen. Jag tror inte det kostade 42:-, kan det ha varit 25-50 öre litern? Antar att svart mjölk är billigare än i affären. Det hade varit intressant att smaka riktig mjölk igen, nu köper jag bara mellanmjölk. Intressant blogg och fina bilder, kul med närbilderna. Jag hade inte fotograferat kossan med vidvinkel kan jag säga

Svar från Lena Holm 2022-08-24 20:59

Tack Peter,
den här mjölken är betydligt fetare än mellanmjölk, men jag dricker inte mjölk så jag vet inte hur stor smakskillnad det är. Däremot vill jag ha i kaffet och då blir det extra gott med den här mjölken. Den är också fin att laga mat med. 40 kr litern är nog ett rimligt pris för att småskalig gårdsförsäljning ska löna sej. Stora besättningar skickar ju mjölken till ett mejeri.
Hälsningar Lena

2022-08-23 19:00   Bob Bovin

Hej,
Tack för ett härligt reportage. Slående hur dyr den mjölken var. Men närproducerat är ju viktigt.
Tänk vad härligt att få arbeta med stora levande djur inom en professur. Det är skönt att du visar för alla att en professor måste inte se ut som professor Balthazar.
Ha det gott
Bob

Svar från Lena Holm 2022-08-24 20:53

Tack Bob,
jag vet en gård till som har en automat där man kan köpa mjölk och de tar 40 kr litern om jag inte minns fel. Sigrid är en mycket kunnig person i allt från hur mjölken produceras i juvercellerna till hur man man kan skapa hållbara system för mjölkproduktion med bra välfärd för djuren.
Hälsningar Lena

2022-08-23 19:22   begust

Mycket intressant, mina morföräldrar hade mjölkkor. Ibland fick vi mjölk direkt från gården när vi var där på somrarna. Kommer inte ihåg nu hur den smakade, den största delen av mjölken hämtades.
Mvh Bengt

Svar från Lena Holm 2022-08-24 20:49

Tack Bengt,
den mjölken smakade nog ganska gott om den hade samma fetthalt som korna och inte var homogeniserad. Jag dricker inte mjölk nu men vill gärna ha i kaffet och då passar den här utmärkt. Den är också fin att använda i matlagning.
Hälsningar Lena

2022-08-23 20:29   sears

Kul grej med automaten. Där var jag på kosläpp tidigare i år.
Fina och roliga bilder på kossorna.

MvH
Johnny

Svar från Lena Holm 2022-08-24 20:47

Tack Johnny,
jag kände till projektet med automaten var en överraskning. Jag minns dina härliga bilder från kosläppet. Det finns ju mer kor än just dessa.
Hälsningar Lena

2022-08-23 21:39   Erik Madsen

Hej Lena - det var en interessant reportage og som sædvanlig både oplysende og med flotte billeder.
Med mange venlige hilsener fra Erik.
PS: Mælkeflaskerne giver minder om min barndom.

Svar från Lena Holm 2022-08-24 20:46

Tack Erik,
jag har själv aldrig upplevt mjölk i glasflaska men jag fick prova mjölk direkt från korna hos pappas kusin när jag var liten. Nu dricker jag inte mjölk men vill ha i kaffet och när jag lagar mat. Då är den här feta mjölken väldigt god.
Hälsningar Lena

2022-08-23 21:50   Anders F. Eriksson

Exakt en sån där mjölkautomat har de på Stora Skedvi fabriksförsäljning (de gör annat än knäckebröd). Kostar 21:- litern men jag testade inte

Svar från Lena Holm 2022-08-24 20:44

Tack Anders,
jag åker förbi en gård som också har en automat när jag åker till jobbet och tar den sceniska vägen. De pastöriserar dock inte mjölken för det tog för mycket tid. Man får sälja mindre volymer direkt till konsument utan att pastörisera. Jag tror att det tar 40 kr litern.
Hälsningar Lena

2022-08-24 14:18   Khalad

Synnerligen välgjort och intressant reportage med bra och roliga bilder. Närbilderna är extra roliga, man ler alldeles spontant.
Vad går.forskningsprojektet ut på? Om mjölkproduktionen blir bättre el sämre när kalvarna får gå med så länge, mjölkens kvalitet/ fetthalt eller vad?

Svar från Lena Holm 2022-08-24 20:38

Tack Björn,
Projektet heter "Hållbar mjölkproduktion med ko och kalv tillsammans" och syftet är att testa om kalvar kan integreras i automatiska mjölkningssystem (AMS), dvs där man har en mjölkningsrobot. Det finns ett intresse från lantbrukare och konsumenter att hålla mjölkkalvar tillsammans med sina mödrar, men det finns väldigt lite stöd från vetenskapen om hur det ska gå till. Vilka fallgropar finns det som man bör känna till innan man satsar på detta? Man kommer även att följa kvigkalvarna som går i systemet och se hur de blir som mjölkkor. Kalvarna ökar i vikt betydligt mer per dag än de som föds upp konventionellt (kontrollgruppen). Det blir ju mindre mjölk i tanken och därmed mindre pengar in till gården. Vad tar man igen det på?
Hälsningar Lena

2022-08-24 20:31   Vibybo

Det där var ett intressant reportage. Tycker absolut att kor och kalvar ska gå tillsammans, annars känns det både grymt och djuren blir inte socialiserade korrekt. Mjölk är en värdefull produkt, värd sina pengar, köper ofta ekovarianterna. Som barn drack jag den varma mjölken färsk, det var så oerhört gott. Men nu måste allt vara pastöriserat då immunförsvaret är som det är. När jag var 7 fick jag gå genom skogen ett par km och hämta hem mjölk, det var kolsvart ibland, man fick se uppåt så man var mellan granarna där vägen gick. Professorn ser härlig ut!

Svar från Lena Holm 2022-08-24 20:42

Tack Stefan,
professorn är en underbar människa som är mycket kunnig på allt från de celler som bildar mjölken i juvret till hur man ska skapa så bra och hållbara produktionssystem som möjligt. Det här är ett bra projekt för vi vet väldigt lite om hur det egentligen fungerar med dagens mjölkkor och kraven på lönsamhet i produktionen. Se gärna även mitt svar till Björn om syftet med försöket, som ju förstås pågår under flera år.
Hälsningar Lena

2022-08-25 19:12   aasaboe

Ännu ett superfint reportage med härliga bilder! Kan man hoppas att den här forskningen visar att detta sätt att föda upp kalvarna faktiskt ger vinst i långa loppet? Håller tummarna! (Jag har läst dina svar på kommentarer nedan.)

Svar från Lena Holm 2022-08-25 19:20

Tack Christer,
det finns väldigt mycket insamlade data och beteendestudier. Lönsamhet är förstås också med i bilden. Det blir ju mindre mjölk i tanken, utan tvekan. Det kommer ju heller inte att passa alla men de som vill ska ju ha så bra stöd från forskningen som möjligt för att lyckas med en nysatsning som denna.
Hälsningar Lena

2022-08-26 13:42   imse 59

Tänk om alla kossor fick leva detta liv !
Har sett dessa automater tidigare, bara på bild men jag har aldrig sett vad det kostar. Låter ju lite dyrt men så tänker jag på vad man betalar för lite vin, det får minsann kosta .-)
Närbilderna blev ju läckra.
Ing-Marie

Svar från Lena Holm 2022-08-27 16:05

Tack Ing-Marie,
alla kossor får ju gå på bete i Sverige men det är inte så många som får ha sina kalvar kvar. Det här kommer nog bara en liten andel lantbrukare att satsa på men om det blir bra resultat kanske fler hakar på. Den dyra mjölken i automaten handlar ju om småskalig hantering. Det finns de som är villiga att betala och har man bara mjölken till kaffe och matlagning spelar det ju inte så stor roll. För barnfamiljer som bär hem 10-15 liter i veckan är det kanske inte hållbart. Men det finns bra svensk mjölk i affären.
Hälsningar Lena