B. LOGGBOKEN
Bläckfisken på badplatsen
Vi lämnade bokskogen och åkte till Hamburgsund. En kort färjetur tog oss till Hamburgö och vår nästa dykdestination, Hamburgö badplats. Solen strålade och det var riktigt mysigt. Sikten i vattnet såg dessutom väldigt mycket bättre ut här än i Gullmarn.
Först en sen lunch. Eftersom vi skulle göra två dyk och det sista när det blivit mörkt, skulle det bli sen middag. Lika bra att äta ordentligt, så det blev grillad bratvurst med bröd och räksallad.
Först gjorde vi ett dyk i dagsljus. Det är sandbotten som övergår i fint grus och snäckskal lite längre ut. Botten är ganska ljus och plattfiskarna smälter in förvånansvärt bra. De ligger ofta helt stilla och man kan fota dem i lugn och ro.
Jag tror att det här är en liten smörbult. En utmaning att sätta fokus på för de simmar lite knyckigt hit och dit. Den är bara några centimeter lång. Bakgrunden ser mörkt ut för att vara i dagsljus, men det är i närheten av en bergvägg.
En liten stensnultra är lättare att fånga på bild för den rör sej mer förutsägbart.
Det mest spännande vi hittade på detta dyk var nog den stora valthornssnäckan som faktiskt såg ut att vara mitt i äggläggningen.
Den här bilden är tagen ca en kvart senare och nu verkar den ha slutat lägga ägg och den har flyttat sej på ägghögen. Vi avslutar dyket efter mötet med snäckan och går upp. Vi fördriver tiden till solnedgången genom att åka och fylla luft på ett dykcenter i Hamburgsund. Dessutom försöker jag få en bild på de gärdsmygar som håller till i buskarna vid badplatsen, men det blev ingenting av det. Vi väntar till ca halv sex. Då börjar det bli rejält mörkt och en stor måne har precis blivit synlig. Trots månen riggar vi en pannlampa i en stolpe på badplatsen, det kan bli väldigt mörkt när vi kommer upp annars.
Varför vill man då egentligen dyka när det är kolmörkt i vattnet? Jo, då är det helt andra varelser som är aktiva. Det var förstås ordentligt med mareld men det har jag inte kommit på något sätt att fota än. Jag tror inte det går. Redan på grunt vatten stötte vi på flera tångsnällor. De är som ett grovt skosnöre och rör sej sakta i ålgräset, som ett vajande gräs. Svåra att få vettiga bilder på så vi simmade vidare.
Det fanns en massa eremitkräftor, krabbor, en hummer, vanliga simpor, småtorskar mm mm men de flesta simmade vi förbi. Vi letade efter något helt annat. En skäggsimpa fick dock vara med på bild bara för att de ser så coola ut. De håller sej helst nära botten så det blir tyvärr inte så bra bakgrund. Vi simmade runt i cirklar och det tog drygt 50 minuter innan Fredrik plötsligt signalerade med lampan...
...en liten röd bläckfisk. Äntligen! Det var ju dessa små 10-armade djur som vi åkt hit för att leta efter. Det finns två olika arter av dessa bläckfiskar på den svenska västkusten och jag tror detta är den mindre (Sepiola atlantica) för de förekommer på ganska grunt vatten.
De kan blixtsnabbt ändra färg och här tror jag den tyckte att jag kom för nära
Den blev snabbt röd igen och här hänger den precis ovanför botten och ser lite avvaktande ut. Totala längden är 4-5 cm
Helst vill jag att den ska simma en bit från botten så jag får en mjukare bakgrund.
Den är oerhört vacker och får mej att tänka på små prydnadsdjur i glas.
Det är en del skrufs i vattnet men det beror mest på att vi är två klumpiga stora dykare som försöker röra oss runt den lilla bläckfisken. Erkänner att det är nog mest jag som rör upp skräpet när jag försöker hitta bläckfisken i sökaren. Bilderna är tagna med 60 mm makro.
En bit högre upp i vattnet blir bakgrunden helt svart.
Det blir några bilder till av den spektakulära lilla varelsen innan vi avslutar dyket efter 66 minuter.
I morgon är det fredag....
Hälsningar Lena
nattdyk (eller i alla fall mörkerdyk) sent på hösten är det säkraste sättet att se bläckfisk men det händer att dykare får se dem även i dagsljus, men inte så ofta. Vi fick verkligen leta för att hitta denna enda.
Hälsningar Lena
Får väl passa på att nämna att jag enbart dykt med tuber en enda gång men älskade det. Sitter här och känner längtan tillbaka till den miljön, en helt obeskrivlig upplevelse. Kul att du visar oss en del av alla de vackra skatter som finns under ytan. Stort tack Lena:)
Allt gott!
//Morgan
kul att du tittar in i min blogg och kommer med så relevanta synpunkter. Det är mycket som fungerar annorlunda när man fotar under vatten och jag brukar försöka ta med lite av det i mina inlägg. Bara en sån sak som att man svävar fritt i öppet vatten och ska hålla kameran stilla (och sej själv) när man fotar makromotiv är ju en stor skillnad mot att fota på land. Stativ är inte ett alternativ ur en rad andra praktiska möjligheter. Om du har gjort ett dyk och gillade det finns det ju alla möjligheter att utveckla det till något mer permanent. Men man ska ge det tid och lära sej dykningen från grunden innan man börjar fotografera. Annars kan det faktiskt bli farligt.
Hälsningar Lena
Vad fint ! Tycker verkligen om det här.
Ser man inte bergyltan också de har ju med fina färger.
Bläckfisken är supersöt
Vad kul med mareld. Minns från man var liten som en sagovärld. Ovan vattnet går det fånga bra på bild. Tex dra med handen i vattnet å sen fota
visst ser man berggyltor, i synnerhet om man åker ut en bit i skärgården. De är mycket vackra, men det var inte fokus under de dyk vi gjorde denna helg. Vi var i första hand på västkusten för att leta efter bläckfiskarna, allt annat var en bonus. Jag har inte ens tänkt på att fota mareld från "ovansidan". Kul och tack för tipset. Jag måste testa det när jag får tillfälle nästa gång (typ om ett år eller så).
Hälsningar Lena
det är kul att läsa dina tankar och man har ju på senare år kommit fram till att bläckfiskarna är betydligt intelligentare än man trott. Det gäller främst de 8 armade och de har ett stort nervsystem som är fördelat i armarna men bara en mindre samling nervceller centralt i kroppen (motsvarande vår hjärna). Kan armarna sålunda bestämma själva vad de gör och inte gör ? De har motsvarande smaklökar i sina sugkoppar och celler som kan registrerar någon typ av synintryck (svartvitt) på armarna. Jag kan rekommendera boken "Other minds: The octopus and the evolution of intelligent life" av Peter Godfrey-Smith. Författaren är filosof så det är inte bara en "hard-core" naturvetenskaplig bok. Han är också dykare.
Hälsningar Lena
Hälsn!
de små bläckfiskarna är som juveler för oss dykare.
Hälsningar Lena
det är just den här typen av bilder som jag helst av allt vill visa men vi dyker ju inte så ofta . Det är långt för oss att åka till de fina ställena och på vintern blir det lite för jobbigt. Kul att du gillar bilderna från undervattensvärlden. Det finns mycket fint att se även runt vår svenska kust.
Hälsningar Lena
kul att du tittar in i min blogg. Det finns mycket kul att upptäcka på den svenska västkusten och en badplats eller en småbåtshamn kan ibland bjuda på mer läckra motiv än man kan föreställa sej. Oftast handlar det om att simma väldigt sakta och bara titta sej omkring.
Hälsningar Lena
Mvh/Gunte..
just denna helg var det fokus på att hitta bläckfisk så vi var nöjda efter detta dyk. Men det finns ju en hel del annat som också är rätt kul.
Hälsningar Lena
mvh mats
så kul att du kan få det genom min blogg. Det är trots allt en värld under ytan som inte så många kan nå och få njuta av.
Hälsningar Lena
Bilderna är ju makalöst fina på fantastiska små varelser och vad jag förstår håller fotografin högsta klass.
Här krävs kunskap, slit och talang.
Texten och berättelsen gör det inte sämre.
MVH Janne
för dina fina ord. Det är en spännande och annorlunda värld under ytan och de djur man möter uppfattar ju inte nödvändigtvis oss dykare som något farligt dvs de flyr inte så fort man visar sej. Man fotar därför enbart med vidvinkel eller makro (60 eller 100), långa brännvidder fungerar inte. Man måste verkligen behärska dykningen tekniskt för att få bra bilder och kunna ligga still. För det är precis som på land, om du inte håller kameran still blir det inte skarpt. Jag har nu över 1100 dyk och min sambo ännu fler och jag har fotograferat under vatten sedan 2005.
Hälsningar Lena
Fantastiskt fina bilder på den. Som vackra smycken.
Så fint att få se.
ing-marie
de här små djuren skulle du verkligen gilla och det är väldigt mysigt att simma runt i mörkret med en lampa och titta på de djur som kommer fram då.
Hälsningar Lena
bara så kul att du tittar in.
Hälsningar Lena
Mvh
Bengt
bläckfisken var ju en höjdpunkt på denna resa och något som gör att man bara måste åka ner till västkusten så här sent på hösten.
Hälsningar Lena
Hälsningar, Bjarne
för dina fina ord. Om man fotar med vattnet som bakgrund blir det ofta mörkt så här års.
Hälsningar Lena
kul att du gillar mina undervattensbilder för jag delar så gärna med mej av dom.
Hälsningar Lena
Det är som alltid ett imponerande och intressant blogginlägg.
Från en värld som är främmande för de flesta här på FS. Det måste också vara trevligt att ha en hobby som kan kombineras med fotohobbyen. Jag saknar själv att jag inte längre kan kombinera mitt tidigare veteranbilsintresse med fotograferingen. Men jag har dock många bra minnen från den tiden.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
för din fina ord. Vi kommer ju inte att kunna hålla på med dykningen hur länge som helst men än så länge är vi i tillräckligt god form för att dyka säkert. När vi inte längre kan det får vi väl hitta andra former för fotointresset. Du och många andra här bland bloggarna har ju visat att det går alldeles utmärkt att ha foto som hobby även när fysiken inte längre är på topp.
Hälsningar Lena