B. LOGGBOKEN
En dag på stranden
Ungefär 60 km öster om staden Esperance i Westerna Australia ligger nationalparken Cape Le Grand. Den mest kända stranden i området heter Lucky Bay och dit åkte vi för en dags strandupplevelse. Den vita sanden är kvarts och stranden är förvånansvärt hård. Det går utmärkt att köra på den och australiensare tar därför bilen ända ner på stranden.
Vi hade dykutrustning med oss så det passade utmärkt att kunna köra ner bilen. Nu har vi inte direkt någon terrängbil men en liten bit vågade vi köra med hyrbilen. Det fanns lite tips på skylten om "beach driving" för hela den långa stranden var inte lika lätt att köra på. Om man körde fast kostade bärgning 1000 dollar (ca 7000 kr).
Vi fick simma en bra bit innan vi kom till ett lämpligt ställe för dykning men där började vi genast leta efter flikfiskar. Australien har två arter av dessa besynnerliga fiskar och vi hittade en, den heter "weedy seadragon". Egentligen letade vi efter den större "leafy seadragon" men den här var ju också rätt cool.
Den är ca 2 dm lång och lite knepig att placera skärpan på. Bilderna är tagna med 60 mm makro. Vattentemperaturen var bara 20 grader och med en 3 mm våtdräkt blir det väldigt kallt efter en timme i vattnet.
Innan vi simmade tillbaka mot stranden hittade vi en del andra charmiga fiskar.
När vi kom iland var det nog ändå dessa som tog stora charmpriset. De var på stranden alldeles nära vår bil och jag fick väldigt snabbt av mej dykutrustningen, grävde fram bilnyckeln i sanden och fick fram en annan kamera, nu med 24-105 mm. Dessa grå känguru hör till en flock som håller till på stranden och runt campingplatsen i Lucky Bay. De är mycket vara vid folk och trots att det finns skyltar att man inte ska mata dem är det uppenbart att de fått en del smakbitar.
Även en liten känguru kan tycka att det blir jobbigt att vara på stranden och trots att det var betydligt fler än jag som fotade dem bestämde den sej för att vila lite. Folk betedde sej bra runt djuren och hade koll på sina barn. Kanske för att en vuxen grå känguru faktiskt kan sparkas rätt bra och de ha långa klor på både fram- och bakfötterna.
När vi packat all vår sandiga och saltindränkta utrustning åkte vi tillbaka mot Esperance och vårt motell. På vägen mötte vi den här pampiga emun. Den sprang över vägen men när vi stannade blev den nyfiken och kom tillbaka, nästan ända fram till bilen.
Vi avrundade dagen med att invänta solnedgången på en annan strand, "Observatory beach", i utkanten av Esperance. Till middag blev det Aussie BBQ men det tar vi en annan gång.
Hej så länge,
Lena
Här skall man vara under vår vinter. Det är härligt att se dina bilder under ytan.
Vi nordbor är ju ovana vid den spännande kängurun, men det roligaste är ju att det finns så många storlekar. Får du syn på en vombater så ta en bild.
Ha det väl
Bob
absolut, vombat står på listan över djur som jag vill försöka få på bild. Likaså platypus och en del annat udda som bara finns här.
Hälsningar Lena
MvH
Johnny
vi har det fortsatt bra och efter två dygn i en nationalpark längre in i landet, där brandrisken var mycket hög och dagstemperaturen över 40 grader, är vi nu åter vid kusten och på väg norrut i Western Australia.
Hälsningar Lena
Känguruna var ju för söta :) badar dom något?
Förresten är du i Australien? Brinner inte hela landet nästan nu?
nej känguruna badar inte i saltvatten och normalt håller de inte ens till på stranden. Denna grupp är ett undantag. Vi är i Australien, just nu i Western Australia. Kolla på en karta. Australien är ett mycket stort land, en hel kontinent faktiskt. Det är stora ytor som brinner och det råkar bo mycket folk i dessa områden som innefattar både Sydney och Melbourne, men hela landet brinner inte. Däremot påverkas hela landet av bränderna. Där vi är just nu brinner det inte och vi är mer oroliga för en cyklon utanför västkusten.
Hälsningar Lena
det var väldigt läcker färg på vattnet och stranden var onaturligt vit. Kvartssanden gjorde att det knarrade under fötterna när man gick. Just denna dag blev det väldigt mycket djur på bild och med en stor variation. Idag har vi mest suttit i bilen.
Hälsningar Lena
Praktiken är fin.
vissa dagar blir det stor utdelning för dessa bilder är faktiskt från samma dag. Idag har vi mest suttit i bilen och nu är vi på väg norrut längs kusten i WA.
Hälsningar Lena
Hälsningar, Bjarne
djuren är verkligen speciella här och man blir så glad när man får syn på dem. I går hade vi 43 grader och sol från en blå himmel. Ett tag visade bilens termometer 46 grader men jag tror inte det stämde. Varmt var det i alla fall och när solen gått ner och vi grillade vår middag var det fortfarande 35 grader. Grillen är gas med en stekhäll och så brandsäker som det går att göra en grill.
Hälsningar Lena
Med vänlig hälsning/Gunte..
de besynnerliga små drakarna har länge stått på in önskelista och när vi kommer till Tasmanien blir det kanske mer av dessa djur. Känguru och emu är ju oemotståndliga på sitt sätt.
Hälsningar Lena
/T
denna dag radade motiven upp sej så man blev barnsligt glad. Vi hade varit på samma strand ett par dagar tidigare, i flera timmar, och skymtade bara känguru på långt håll.
Hälsningar Lena
Den lilla draken var ju för snygg och gulligt sällskap på stranden.
Småler lite när jag ser emun, jag fotade en sån när vi var där men jag skrev något annat under bilden i albumet, nämligen gnu :-) Det var i alla fall tre bokstäver, och det tog nog ett tag innan jag fattade att det var fel :-)
ing-marie
gnu, det var ju riktigt kul. Det brann i denna nationalpark några dagar innan vi kom dit och vägen till Lucky Bay var stängd. Jag har bilder från hur det ser ut där det brunnit. Det var dock en "normal" brand för årstiden som man fick bukt med på någon dag. Bränderna på östkusten är något helt annat och de berör hela landet även om de är långt borta från oss.
Hälsningar Lena
just denna dag radade motiven upp sej alldeles helt otroligt. Dyket var kallt men väldigt kul och att mötas av känguru när vi kom upp var toppen. I går var vi längre in i landet och hade 43 grader varmt. Risken för gräsbrand var på högsta nivån och med ganska hård vind var det nästan läskigt att röra sej ute i terrängen. Det ät stora skillnader i detta land.
Hälsningar Lena
Ha det gott/Stig
jag tror absolut att drakarna är släkt med t ex sjöhästar och våra havsnålar men jag vet inte hur nära. Jag ska kolla mer på det när jag kommer hem. Huvudet liknar såväl havs- som kantnål. Känguruna blir man så glad av. Tyvärr ser vi en och annan som gått åt på vägen. Det är ganska gott om dem.
Hälsningar Lena
Fina djurmöten också, bilder som får mig att längta tillbaka.
Hoppas ni inte behöver omplanera er rutt pga bränder. Såg att det är oroligt på Kangaroo Island.
Fruktansvärt också att läsa om de som anlagt bränder, hur kan man göra så.
jag hoppas verkligen att jag ska få bilder på "leafy seadragon" när vi kommer till Tasmanien, de ser nämligen ännu mer bisarra ut. Kangaroo Island är öppet för turister igen även om en tredjedel har brunnit. Än så länge tror vi att vår stuga finns kvar. Det är ett tag kvar tills vi ska dit och vi har inte fått något meddelande att stället brunnit ner. Tyvärr finns det galningar överallt....
Hälsningar Lena