B. LOGGBOKEN
Nordkap, Norges nästan nordligaste punkt.
Efter lunch i Skarsvåg körde vi den sista biten till vad som bara nästan är Norges nordligaste punkt. Den nordligaste heter Knivskjellodden och ligger 1,5 km norr om Nordkap. Om man ville ta sej dit var det apostlahästarna som gällde, 9 km enkel väg. Vi övervägde att göra den 18 km långa turen en dag men terrängen såg ganska enahanda ut och det kändes lite för långt.
Vädret var ganska OK när vi kom fram men utsikten från Nordkapsklippan över Norra Ishavet skvallrade om att det kanske skulle kunna ändras
Udden man står på är 307 m hög och det stupar brant ner på dess sidor. Det fanns staket runt stora delar och man fick inte klättra på klippväggarna (om man nu skulle få för sej något sådant).
Här fick man inte klättra ner...
Detta verk heter "Children of the world" och har designats av sju barn från olika länder och ska symbolisera samarbete, vänskap, hopp och lycka över alla gränser. Det avtäcktes 1989.
Mor och son som står och tittar ut över havet och monumentet i blåsten är en skulptur av Eva Rybakken.
Det finns förstås ett rejält besökscenter med panoramafilm, utställningar, historia, souvenirer mm och inträde ingår i "parkeringsavgiften" på drygt 500 Nkr för personbil med två personer. Biljetten gäller faktiskt 24 timmar, vilket vi drog nytta påföljande dag. Det finns en underjordisk del där det bl a finns ett litet kapell, St John's Chapel. Det finns bara tre symboler här, Jesus, korset och en duva, för att vem som helst oberoende av tro ska kunna få en stunds kontemplation här.
Det finns förstås restaurang, café och bar och någonstans hade jag läst att man skulle dricka ett glas champagne när man nått denna plats. Vi beslöt oss för att dela på ett glas, men tyvärr fanns det ingen champagne när den stora turistruschen var över. Vi fick nöja oss med ett glas prosecco. Vi såg också att det hänt en del med vädret när vi varit nere i de underjordiska delarna...
När vi kom ut såg det ut så här och jag insåg att staketet inte bara var oestetiskt utan faktiskt hade en viktig funktion att fylla när vädret plötslig slog om. Jag försökte fotografera utsikten men det är inget värt att visa.
Härifrån såg vi Nordkapmonumentet tydligt när vi kom. Nu var det visserligen helt vindstilla och varmare än när vi kom men det fanns inte så stor anledning att stanna kvar.
Nästa morgon strålade solen för första gången under vår resa!!! Vi hade ju tid kvar på parkeringsbiljetten så vi bestämde oss för att åka upp igen. Den här bilden är tagen vid nästan samma plats som den i dimman, men från en lite annan vinkel.
Det blåste riktigt kallt och vi stannade inte så länge men det var kul att se hur vädret kunde skifta bara under 24 timmar.
Utanför besökscentret stod en cykel och cyklisten var antagligen inomhus. Den här killen hade en nummerlapp och han hade precis gått i mål i en 400 mil lång cykeltävling som startat i Italien. Vi spekulerade i om han inte var inne för att ringa efter en taxi...Om man kommer på cykel (en hel del gör det utan att tävla) eller till fots kostar det ingenting att besöka Nordkap. Om ni funderar över om man kan parkera i vägrenen utanför centret och sedan gå in kan jag meddela att vägren här på sin höjd är ett djur och inget annat.
Om man kom med båt, vilket var det enda sättet före vägen öppnades 1956, fick man lägga till i Hornvika strax söder om Nordkap. Här kan man se små byggnader och en liten kaj. Efter landstigning var det bara att gå upp för stigen som är ca 900 m lång och har en stigning på 300 m. Det kom turister till Nordkap på 1800-talet och då fanns här 1008 trappsteg som det fortfarande finns rester av.
Den här turen fanns med på vår turkarta och betecknades som "brant". Inne på centret kan man se både bilder och modeller på tidiga turister som kommit upp denna väg. Männen hade väl OK kläder med långbyxor, kortare rock och kängor, men kvinnomodet på den tiden var fotsida, vida kjolar, muff och hatt. Man kan ju bara undra vad de hade på fötterna...
Fredrik gick inte så nära kanten utan skickade ut drönaren istället. Han var dock helt ovetande om att "dagens ren" med alla sina kompisar passerade bakom ryggen.
Landskapet fick helt andra färger i solskenet och vi stannade på några ställen för att fota.
Även i motljus med moln såg det annorlunda ut. De stora "staketen" är för att förhindra snödrev över vägen på vintern.
Den här vyn hade vi fotat förut men med det fina vädret ville jag ha nya bilder. Det är Skipsfjord och vår camping man ser längst ner. Vägen är slingrande och lutningen tillräcklig för att få alla cyklister vi såg på väg upp (utom de med nummerlappar) att sitta av och dra cykeln åtminstone en del av sträckan.
Vår camping med stugor och hotell.
Hej så länge,
Lena
det här var väldigt annorlunda även för oss och det kändes som att det var väl värt de extra dagar vi stannade för att få se hur vädret påverkade platsen.
Hälsningar Lena
Hälsn!
att jämföra kostnaden för parkering med Stockholm ger ju ett kul perspektiv på hur det kan vara att turista i Skandinavien. Det här var riktigt läckert och väl värt besöket. Men vädret kan växla snabbt och oberäkneligt...
Hälsningar Lena
det kan bli vackert även om vädret inte är det bästa men den tjocka dimman stängde liksom ner allt. Det roliga var dock att endast ca 1 km från Nordkapsklippan fanns det knappt någon dimma alls. VI såg det och jag bad min sambo att stanna så jag kunde ta en bild men det fanns ingen stans att stanna så jag hann inte fånga detta fenomen. Branta klättringar går aldrig att få fram på bild. Det får bli en tuff överraskning för var och en som kommer dit.
Hälsningar Lena
Särskilt roligt att se Nordkap eftersom vi var där i våras när vi reste med Hurtigruten. Och jag kan instämma i de snabba väderomslagen. Vi höll på allvar på att blåsa bort ute på planen med monumentet (eller vad det ska vara), så jag kan också intyga att staketet behövs.
Man ser den våldsamma och dramatiska naturen i bilderna!
//GöranR
du vet hur snabbt det kan växla och vi valde våra besök under bästa möjliga förhållanden. Vi såg också hur det såg ut då Hurtigruten lagt till och turistbussarna passerade vår camping på väg upp...inte direkt lovande. Vädret kan verkligen ge helt olika upplevelser av denna plats.
Hälsningar Lena
Kul.
MvH
Johnny
det var väldigt lite turister vilket var skönt. Säsongen för de stora kryssningsfartygen var i stort sett över och då är det ganska folktomt. Det fanns mycket stora vida vidder att vandra på om man kom "i egen regi" och hade tid.
Hälsningar Lena
Ruggigt snygg utsikt på många av bilderna..
Med vänlig hälsning/Gunte..
vi var inte det minsta avundsjuka på de som kom på mc eller cykel, då vädret ofta bjöd på fuktiga vindar, småregn och dimma. Det var också väldigt skönt att ha en stuga istället för att bo i tält. Temperaturen låg oftast runt 8 grader på dagtid, men vi fick 12 när solen kom fram.
Hälsningar Lena
tyvärr så har jag ingen aning om din fråga. Kapellet var "som ett hål i väggen" och jag blev förvånad över hur fridfullt och vackert det var när jag kom in. Utanför strömmade turister förbi och tittade på utställningar om Nordkaps historia.
Hälsningar Lena
Kul bild på killen som som blir utpekad.
Bubbel som bubbel, det smakar ändå ganska lika och klart man måste följa traditionerna.
det fanns många olika turer utmärkta på vår karta och man behövde ju inte välja de allra mest krävande för att få en fin upplevelse. Jag är svag för bubbel så vi följde traditionen.
Hälsningar Lena
Ska nog satsa på en resa till Nordkap, efter pension så man inte är tidsstyrd :-)
satsa på nordligaste Skandinavien, det finns otroligt mycket vackert att se bara man har tid att köra runt. Avstånden är långa och vägarna krokiga.
Hälsningar Lena
När jag kom dit med cykeln hade jag bara tät dimma!
Jag får leta upp mina gamla diabilder :-)
vi fick uppleva Nordkap i lite olika skepnad och när det är dimma blir upplevelsen inte så värst stor. Jag förstår att de som kommer upp med t ex en busstur och begränsat med tid inte blir så imponerade och vädret är dåligt. Riktigt kallt kan det också vara men vi var ordentligt påklädda.
Hälsningar Lena