B. LOGGBOKEN
Runde - en liten ö med stora upplevelser
Man går mycket till fots på Runde och man får vara beredd på att det är uppförsbacke, men man blir sedan rikligt belönad när man når upp på höjderna. Det gäller förstås att tänka till på vad man kan behöva i ryggsäcken innan man ger sej iväg....och hur mycket man vill bära.
Promenaderna börjar med en asfalterad sträcka med rejäl lutning. Upp känns dock OK i benen och det är ju bara att stanna och pusta ut när det blir för tungt. Vad vi inte var beredda på var hur det kändes när man skulle gå hem, i brant nedförslut. De muskler som då plötsligt skulle hålla emot blev närmast chockade, det slet och ömmade i både ben som fötter.
Vandringen till Lundeura, där lunnefåglarna finns, tar ca 50 minuter (om man inte fastnar hos storlabbarna). I sluttningarna betade får helt oberörda av lutningen.
Det var en väl markerad stig som delvis var belagd med stenplattor (hur man nu fått dit dessa) eller rejäl spång. Ibland blev det trångt på spåret. Fåren får dock gå som de vill, till skillnad från turisterna.
När man börjar närma sej Lundeura öppnar sej en magnifik utsikt. På kartan går det faktiskt en led ner, lite till höger på denna bild. Dock är den inom fågelskyddsområdet så det var oklart om man fick gå där?....Om man nu över huvud taget kunde komma på tanken att prova!!!
Vid Lundeura gäller det att hitta en plats vid kanten och sedan slå sej ner och vänta. Solen strålade och det var lä, så här åkte jackan snabbt av. Vi satt ofta i t-shirt ända till solen började förvinna bakom bergstopparna.
Det flög lunnefåglar lite nu och då men det var inte förrän framåt halv åtta på kvällen som det verkligen började hända saker. Fler och fler fåglar kom fram ur sina jordhålor och satt ofta en stund och bara tittade ut mot vattnet.
Efter en stund sträckte de ofta på sej, testade vingarna lite...
....innan det bar iväg ut över stupet....
...mot havet.
Bastanta och lite klumpiga på land men ut i luften bar det iväg med hisnande fart.
Jag insåg snart just hur fort det gick när jag skulle fånga dem flygande på väg tillbaka med näbben full av fisk. Det där drömbilden som jag sett att så många andra lyckats ta. Men de gör ofta två inflygningar innan de faktiskt landar, så man fick ibland en ny chans om man missade första.
Nu gick det väldigt fort ändå och det blev en oerhörd massa suddisar. Tack och lov för stora minneskort.
Den här har i alla fall lyckats fylla munnen med småfisk och den lilla lunneungen kan vänta sej ett skrovmål nere i jordhålan.
Alla kom dock inte tillbaka med fisk och kan man se mer bedrövad ut är denna.
Ni får se en bild till bara för att de är så läckra när de kommer in för landning.
Teckningen hos dessa fåglar gör att de påminner om ledsna clowner och i kombination med kroppshållningen och de stora orangeröda fötterna kunde man lätt föreställa sej olika (mänskliga) känslotillstånd. Den här ser man ju tydligt hur den allvarligt funderar över hur klokt det är att kasta sej ut över klippkanten.
Den här fågeln (och flera andra) hade insett precis hur den skulle posera för att få alla kameror att smattra. Istället för att blicka ut över havet vände de sej alltså mot publiken och flaxade fint med vingarna. Den blev förevigad minst tusen gånger inom loppet av några sekunder.
" - Sorry, no fish..." Visst är budskapen tydliga ibland :-)
Efter att ha suttit i fyra timmar och tittat på dessa fåglar fick vi en känsla av att det var olika grupper. Vissa såg ut att flyga från ett bo och sedan återkomma med en eller flera fiskar. De fåglar som plötsligt fyllde klipphyllorna vid åttatiden verkade mer ägna sej åt att bara göra korta flygturer. Kan det vara ungdomar som inte häckar utan bara är här och lär sej? Kanske någon kunnig här på FS vet.
Plötsligt upptäckte jag att det tittade fram ett vacker tecknat ansikte mellan två stenar under mina fötter (som i princip dinglade ut över kanten). Nu kunde jag tacka min sambo för att jag fick ta 100-400 zoomen, den här fågeln var väldigt nära.
" - Bra publik idag, helt OK för en vardag mitt i veckan. Stora objektiv, det ser lovande ut....jag behöver en ny profilbild. "
" - Men måste jag verkligen flyga....jag gjorde ju det igår..."
"Min" charmiga lunne blir plötsligt ensam på sin hylla och istället för att följa sin kompis väljer den istället att hoppa upp på en sten mitt framför mej. Jag lutar mej bakåt med zoomen på 100 mm. Bakom min rygg filmar min sambo med sin mobiltelefon...det blev rätt kul.
Vilken liten publikfriare. Den poserade och flaxade. Blev fotograferad av hur många som helst och en liten tjej bredvid mej tittade förtjust på sina bilder i den rosa kompaktkameran. Efter en stund hoppade den ner i skrevan och kröp in i sin håla igen....den väntade med sin flygtur så länge.
Hälsningar Lena
Hälsn!
jag hade 16-35 i ryggsäcken för att få med lite mer av vyerna och så var jag evigt tacksam för att jag fick ha 100-400 zoomen på min fullformat. Min sambo hade 70-200 på sin kamera med crop-sensor och det var nog ett vettigt val med tanke på hur svårt det var att fånga de flygande fåglarna och att jag för det mesta hade zoomen på 300 mm. När de sedan kom riktigt nära tog han fram mobilen och fick hur roliga bilder och filmklipp som helst. De är sannerligen charmiga dessa fåglar. Sista bilden är ett motiv som jag fick syn av en tillfällighet och som jag direkt insåg var en höjdare. Jag har även den bilden i stående format och den är inte så dum heller.
Hälsningar Lena
många har visat oerhört fina bilder på lunnefåglar, senast var det Fredrik. Det är lite svårt att veta vad man ska visa men jag valde nog medvetet bilder med lite mer miljö. Denna plats är väl värd ett besök och man bör stanna några dagar för att hitta de fina ställena och tillfällena.
Hälsningar Lena
Mv/Gunte..
man bör nog ha en hyfsad grundkondition och knän som tål nedförslutning. Under promenaden upp kan man bara ta det lugnt och stanna ofta. Det finns hur mycket fint som helst att titta på och stigarna är väl underhållna.
Hälsningar Lena
ta bilder. Gör inget för nu hade du så här härliga bilder o rätt som det är har någon annan.
Ibland får man vara glad få se något så uppiggande.
Ha fortsatt fina dagar för där är kanske inte så olidligt varmt.
Hälsningar
Gun-Inger
så kul att du tittar in ibland och att du hittar något som du gillar känns ju extra roligt för mej. Visst har dessa "clownmålade" fåglar en extra stor mysfaktor och det är väl en anledning att man åker till Runde för att se dem. Trots att de ser lite sorgsna ut blir man glad av att se dem och deras beteende på klippavsatserna förstärker bara den känslan. Jag kommer att minnas dem länge.
Hälsningar Lena
MvH
Johnny
det är inte så lätt att få till de branta stupen på bild. Det blir aldrig så dramatiskt som det är IRL :-) Min sambo ville inte ens gå fram till kanten på flera ställen men när jag satte mej till rätta och ämnade sitta i flera timmar kom han sakta men säkert närmare. Vi hade fina stunder bland fåglarna och jag kommer att minnas dem länge.
Hälsningar Lena
- hawk
jag tror att du skulle älska detta ställe. Planera för minst fem dagar. Den lilla stugan vi bodde i kostar bara 340 NKr natten och den har allt man behöver.
Hälsningar Lena
jag kan hålla med om att första bilden är speciell även för mej.
Hälsningar Lena
Och en fin samling bilder att njuta av.
det här var ett ställe där vi njöt hela tiden trots både branta upp- och nedförsbackar.
Hälsningar Lena
Och jag som inte är superdiggare av fåglar tycker även första bilden är mycket fin....
jag gillar också första bilden och när jag såg det motivet blev jag alldeles lyrisk trots att jag var omgiven av lunnefåglar.
Hälsningar Lena
min sambo ville helst inte gå så nära kanten som personerna på första bilden. Jag har själv inga problem med det bara det känns som att jag står på ett säkert underlag.
Hälsningar Lena
Uppförsbacke går väl an, speciellt nu när jag mer eller mindre legat på träningsläger på hög höjd, men det där med att gå nedför och speciellt då det är rullgrus och fötterna inte får fäste, det gillar jag inte.
Har ibland undrat över dessa djur som betar i sluttningar, får inte de olika långa ben till slut. 😁 Vore iaf praktiskt.
Lunnen är verkligrn charmig med sina ledsna ögon och praktfulla färggranna näbb. Dessutom fick du den praktfulla bilden då den kommer inflygandes ned näbben full med fisk.
Jag har fotat lunne på Hebriderna, men reser man i grupp så måste man anpassa sig till gruppens tider och där hade de långt för att hämta fisk så någon sådan bild blev de inte.
Beundrar dina charmiga och talade bilder istället.
vi fick verkligen känna på att gå i nedförsbacke på Runde, men det var nästan aldrig med grus utan bra underlag för det mesta. Lunnen är oerhört charmig inte bara till utseendet utan även till sitt beteende uppe på klipphyllorna.
Hälsningar Lena
vilken otur du hade. Vi hade bokat fem nätter på campingen för att åtminstone få någon bra dag. Nu fick vi många bra dagar för foto men det regnade faktiskt när vi åkte, precis som dagen då vi kom.
Hälsningar Lena
Så kul att en kom så nära, skulle ju även vara kul att se din sambos bilder el. film på dig vid tillfället :-)
Säger som många andra, kul att få se hur det verkligen ser ut där !
vi hade fem hela dagar och vandrade runt en hel del. Det finns betydligt mer än bara lunnefåglar och det kommer nog några fler inlägg. Just den där filmsnutten som Fredrik tog blev kul och den lilla fågeln ser verkligen ut att spela med av hjärtans lust.
Hälsningar Lena
vi fick några fina dagar på Runde och jag har bara visat en bråkdel av bilderna. KOm av mej när åskan slog ut en massa grejer (+internet). Jag provade baklängesvarianten men det kändes lite konstigt, dock bekvämare.
Hälsningar Lena
Visst var den härlig backen upp för berget, jag var helt förstörd efter att ha gått upp för den, och det kändes i benen på vägen ner med :)
Mycket fina bilder på lunnefåglarna, inte allt för lätt att fota dom när dom kommer inflygande, jag hade nog inte rätt objektiv för det ändamålet, en snabb 70-200 hade nog varit bättre än min 200-500.
Men visst var dom fina där dom stod och visade upp sig inför publiken :)
Mvh
Fredrik
visst fick man en känsla av att lunnefåglarna de visade upp sej ibland :-) Vi gick även till fyren en dag och då fick vi 530 höjdmeter på 8 km och det kändes rejält.
HÄlsningar Lena