B. LOGGBOKEN
DB 98 - Från det stora blå till en regnvåt altan
Båten ligger ankrad vid en mycket liten ö som heter San Benedicto och vår första dykplats ute i det stora blå havet heter El Boiler. När vi sjunker ner under ytan är vattnet spektakulärt blått och sikten fantastiskt bra.
Vi går ner lite djupare och när jag tittar upp längs bergväggen blir jag nästan yr av fiskstimmen ovanför mej.
Stimmen fortsätter att fascinera men vi spanar hela tiden efter större djur...
Plötsligt får vi syn på några bekanta siluetter lite ovanför oss...hajar...
Ganska snart möter vi den första hajen på lite närmare håll. Det är en vitfenad revhaj, som också kan kallas vitspetsig revhaj, vitspetsig korallhaj, eller varför inte öknamnet ”havets råtta”. Det är nog den vanligaste hajarten som dykare får se och för de som tvekar inför åsynen av dessa vackra djur kan jag intyga att de inte betraktar dykare som mat.
Den vitfenade revhajen blir bara ca 170 cm lång och om den inte är dräktig, som den på bilden ovan, är den slank och väger ca 30 kg. Alltså en ganska liten haj.
Det är väl ändå ingen som kan tycka att den här blivande hajmamman ser särskilt hotfull ut? Den vitfenade revhajen föder 2-5 ungar vid varje tillfälle, som troligen inträffar vartannat år.
Den här hajarten ligger ofta stilla på dagen och vilar på klipphyllor eller i grottor. På natten jagar den och kan förekomma i stora grupper som slinker in och ut mellan koraller i jakt på lämpliga byten, därav liknelsen med råttor.
Visst ser det lite mysigt ut där de ligger tillsammans ?
Här har ett gäng små hajungar samlats i en liten grottöppning. De är ca 30-50 cm långa och bedårande.
De små babyhajarna har en muräna och en blåsfisk som "kompisar" med sej inne i grottan. Man slutar aldrig förvånas.
De vitfenade revhajarna får vi möta vi flera tillfällen under resans gång.
Eftersom dagens inlägg bara innehåller bilder från resan kommer här också en dagsaktuell bild. DB 98 - Så här såg det ut på eftermiddagen på vår nya altan....Jag kan bara konstatera att vatten kan ge många olika upplevelser...
Hälsningar Lena
mvh Tommy
du har rätt att man känner sej rik, eller berikad, när man varit på en lyckad semesterresa. Det finns nog inget som går upp emot att sväva i det blå som vi gjorde så ofta på denna tur.
Hälsningar Lena
de är större än makrillar och jag tror att det heter "Jacks" på engelska. Jag är inte så bra på fisksorter i tropiska vatten. När sikten är så här bra är det extra kul att fotografera med vidvinkeln under vatten.
Hälsningar Lena
det är fantastiskt att sväva i det blå. På dessa dyk blev det ofta en aning djupt, dvs under 30 m, vi var dock aldrig under 40 meter som var den gräns som arrangören hade angivit. Luften i flaskan går åt fort på dessa djup och riskerna ökar också.
Hälsningar Lena
jag bjuder på mina bilder till de som inte har möjlighet att besöka denna del av vår natur. Det finns oerhört mycket fint under ytan men det passar inte alla att dyka. När sikten är så fin som på denna plats blir det extra läckert med vidvinkelbilder.
HÄlsningar Lena
när sikten är så bra som den var här är det inte ens särskilt svårt och upplevelsen är hisnade härlig.
Hälsningar Lena
det är en fantastisk känsla att sjuka ner i vattnet och att dessutom få ha med sej kameran, men det ligger en del slit innan, både fysiskt släpande och en massa övande. I så här klart och ljust vatten är dock fotografering ganska enkelt. MIn sambo fick riktigt fina bilder med sin Iphone (i undervattenshus).
Hälsningar Lena
den hajarten finns ibland i stora akvarier, för den fungerar i sådana miljöer. Nästa gång du besöker ett sådant kanske du känner igen dem.
Hälsningar Lena
Jag kommer heller aldrig att dyka, bara snorkla på ytan.
I dina fantastiska bilder förstår jag tjusningen med dykning, storheten i havet och hela tiden visar du på nya intressanta arter som jag inser att jag inte vet särskilt mycket om.
Det är alltid lika roligt att läsa dina bloggar, du delar så generöst med dig av både faktakunskaper och dina fantastiska bilder!!
livet under ytan kan vara spännande , rikt och vackert, om man åker till rätt ställe. Här var det storslaget och havet kändes enormt. Inte rev med en massa liv utan mest stora stim och stora djur.
Hälsningar Lena
den här dykplatsen var snarare i form av en vägg med en del klipphyllor och grunda formationer. Botten var på ca 50-60 m. Vi dök längs väggen ner till ca 35 m djup och gick sedan långsamt upp genom att simma lite stilla längs väggen eller bara sväva i det blå.
Hälsningar Lena
Ha en bra dag!
föreställ dej hur det är att vara mitt i det, svävandes tyngdlös. Det är fantastiskt!
Hälsningar Lena
Jag glömmer aldrig när jag " bara " snorklade i Thailand och fick syn på en revhaj. Det var mäktigt. Så ni måste känna er ännu mer ödmjuka inför havets innevånare , än vad jag gjorde, som hade tillfälle att simma med dom
Marianne
det var en mycket fin tur och vi fick se mycket spännande liv ute i det stora blå havet. Det kommer mer hajar senare och de kom betydligt närmare än dessa revhajar.
Hälsningar Lena
Ha det fint!
det är en fantastisk värld att få besöka.
Hälsningar Lena
//B-O
dessa hajar jagar på natten och vilar på dagen. Vi gjorde inte nattdyk av den anledningen. Dessutom är det små hajar som inte alls betraktar så stora djur som oss som mat och vi hade ingen frestande död fisk eller annan hajmat med oss ner i vattnet (som kan få en liten haj att hugga fel eller begå ett misstag). De nedåtgående strömmarna som man ibland hamnade i var en betydligt större riskfaktor än dessa djur. Hajar har fått ett oförtjänt dåligt rykte pga av film, tidningar och upphåsade TV program.
Hälsningar Lena
det stora blå hade mycket att erbjuda och man visste aldrig riktigt vad som kunde dyka upp när man gick i vattnet. Att bara låta sej färdas ut i öppet vatten (bort från öar och rev) kunde ge val eller större haj, men det kunde också vara helt "öde". Havet är stort...
Hälsningar Lena
Havet är en fascinerande miljö
havet är sannerligen fascinerande men också överväldigande stort och man känner sej ganska liten när man ligger ute i det blå och inte har kontakt med vare sej rev eller botten.
Hälsningar Lena
Har inte de små skumma kompisar?
man kan tycka att det var lite skumma fiskar i babyhajarnas håla men de såg ut att fungera tillsamman. Vi simmade förbi den hålan på mer än ett dyk och det var alltid en eller två blåsfiskar där inne. Muränan som var där en gång hade inte stannat om den upplevt miljön som för trång eller hotfull, så den gillade uppenbarligen läget.
Hälsningar Lena